Brokigt bland kyrkbyggarna

14.01.2016
I veckan öppnades valgalleriet med de stiftsvisa presentationerna över dem som kandiderar för kyrkomötet respektive stiftsfullmäktige. Det är ett galleri där var och en kan titta in. Men särskilt viktigt är det att de få medlemmar i kyrkan som har rätt att rösta gör det. Valen är indirekta val, där elektorsskaran utgörs av kyrkans förtroendevalda lekmän, medan prästerna har rätt att välja in prästombuden.

Den som klickar runt kan däremot ha svårt att dechiffrera koderna. I de stora finska stiften finns det också tydliga listor med politiska förtecken. Men etiketterna av slaget ”Kyrkan mitt i byn” eller ”För kristna värderingar” kräver fortsättningsvis att väljarna har en kännedom om kandidaterna som ligger bortom det som faktiskt deklareras. En snabb reflektion är också att särskilt de konservativa listornas kandidater avhållit sig från att alls berätta varför de ställer upp och vilka frågor de engagerar sig för.

I kyrkomötet sitter 96 ombud, varav 32 är präster och 64 lekmän. Drygt 700 kandidater tävlar om platserna, som dessutom är kvoterade stiftsvis enligt befolkningsantal.

För Borgå stift är kvoten två präster och tre lekmän, plus ett eget ombud för Åland. Dessutom förstärks skaran av stiftets biskop. Den svenska rösten är liten, men det oaktat viktig. Därför har det betydelse vem som väljs in. Det är också viktigt att ombuden ser sin nya verksamhetsmiljö, de ingår i en gemenskap som slår vakt om den stora enheten. Det kräver förmåga att läsa och agera i den nya situationen.

I det svenska stiftet har de politiska listorna aldrig slagit rot i valen till de högsta kyrkliga organen. Om möjligt är det dessutom ännu svårare än bland de finska kandidaterna att bena ut till vilka falanger kandidaterna eventuellt hör på basis av listornas namn.

Det ska sägas: Samtliga som ställer upp i kyrkomötesvalet och även i stiftsfullmäktigevalet är redan nu vardagshjältar. Förtroendeuppdrag i samhället har blivit allt mindre attraktiva. De kollektiva sammanhang som behöver frivilliga ansvarsbärare har allt svårare att få ihop skaran, vare sig det gäller kyrka, politiska partier eller kommuner. Därför är det intressant att se vad det är som drivit dem att ställa upp. Grovt tillyxat kan man urskilja åtminstone fyra typer av kyrkbyggare. Där finns förvaltarna, som ivrigt riktar blickarna mot administration, strukturer och ekonomi. Där finns mystikerna, som söker kärnan i kyrkans väsen. Där finns de diakonala, som betonar den sociala dimensionen, både nationellt och globalt. Den fjärde gruppen är djupt splittrad. Den samlar dem som vill friskvårda kyrkan genom a) tradition eller b) förnyande och som ofta ser varandra som antagonister. Samma kyrka ska alltså rymma dem som på det här sättet vill jobba för hennes kropp, ande, händer och själ – med olika medel och brokig övertygelse om rätt väg framåt.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54