Vem svek i EU-familjen?

09.07.2015
Blå ögat eller nazar heter den amulett som är vida spridd runt Medelhavet. Den är djupt rotad folktro med ekon från utdöda religioner och stormaktsfolk. Ögat pryder armband och krimskrams i turistfällor från Kairo till Athen. Amuletten ska hålla de onda ögonen borta. En variant av folktron utpekar särskilt blåögda personer, som i avlägsna byar därför fortfarande kan mötas av ett hastigt korstecken för säkerhets skull. Folktro är folktro. Den senaste utvecklingen i Grekland ska inte tolkas i skenet av gammal och långt ifrån samhällsgenomsyrande vidskeplighet. Men bilden av det onda blå ögat blir på ett annat plan sinnebilden för många grekers brustna tilltro till den europeiska storfamilj de trodde de tillhörde. De kalla blå norrifrån tycks ur grekisk synvinkel prioritera en enda sak: pengarna. Sätt för ett tag den finländska skattebetalarens rättmätiga ilska över att ha bidragit till att styra pengar i fel fickor åt sidan. Det finns också en annan historia.

Förenklat handlar den om en gigantisk vadslagning. För cirka tjugo år sedan antog stora internationella penningplacerare ett slags vad, som gick ut på att Grekland skulle gå med i euron. Räntorna i Grekland var då höga och det lönade sig att pumpa in kapital i de grekiska banker. De fick i sin tur fick ett penningöverskott, som bjöds ut till medborgarna. Det investerades och byggdes på lånade spekulationspengar. Så kom euron. Bubblan sprack. Penningströmmarna vände. De utländska investerarna drog tillbaka sina pengar. De grekiska regeringarna i början av 2000-talet täckte detta med en växande statsskuld, men gjorde föga för att vända skutan om det ingrep i deras egna fördelar. Katastrofen var ett faktum.

Kritiker anser nu att stödpaketen handlade om att rädda de senfärdigaste utländska investerarnas pengar. Det har sjunkit undan i den allmänna diskussionen och här kommer kanske värdegrunden in. Den katolskt präglade delen av Europa, inklusive arvläggarna av postsekulära protestanter, har teologiska grundvalar som vilar på resonemang kring skuld och försonad sådan. Så central plats har skulden, att det i historien gick att betala synd i förväg. Magkänslan tar över. Blåögat hårdnar: Betala tillbaks! Nyanserna försvinner.


Har vi förlorat förmågan att känna igen en humanitär kris mitt framför ögonen på oss? Grekerna på gatan räknar inte välfärden i BNP, de ser den i grannarnas konkurser, förlorade jobb och ökad självmordsstatistik. Deras facit visar att stödpaketet från EU inte gjort att de fått det bättre.


Den allra intressantaste frågan är ändå vart pengarna tog vägen? Medelklassfinländarens hopp om att få dem tillbaka smalnar. Greken, som fått minimilönen sänkt till dryga 700 euro och ser sina unga dra västerut i jakt på arbete såg inte heller mycket av dem. Sårade står de två grupperna och blänger på varandra över ett bildigt Syntagmatorg. I utkanten, oberörd av kaos, går den verkliga tjuven iväg med penningpåsen. Ja, det förekommer svek i EU-familjen.

Men vem svek mest?

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28