Påsken är församlingens

07.04.2015
Det finns en gräns för hur många chokladägg man kan proppa i sig. Den kommer rätt snabbt emot när små, glada påskhäxor delar på bytet. Förutom äggen, maten och pyntet har det inte riktigt gått att slå mynt av påskfirandet, tack och lov. När man är mätt finns det tid över att tänka. Därför är långhelgen fortfarande ett gyllene tillfälle för församlingen att ta vara på vad påsken handlar om, medan största delen av finländarna fortfarande har ett hum om detta.

Påsken är en religiös helg, hur man än vänder sig. Döden som ger de ödesmättade stråken på långfredagen öppnar sinnet för reflektion kring det viktiga och heliga. Fortfarande har vi en generös rymd av obruten, ledig tid att göra det. Det är kanske den allra största gåvan i en tid av måsten och bråttom. När den kristna trons vara eller inte vara i det finländska samhället diskuteras är det hälsosamt att göra ett tankeexperiment där man städar bort påsken, dess allvar, dess tyngd och dess jubel – som hos oss sammanfaller med en uppvaknande natur. Skulle motsvarande tanke-
paus ha unnats oss utan en kristen historia och kultur? Traditioner uppstår sällan ur tomma intet, än mindre om de kostar samhällen pengar och effektivitet. Också därför är de värda att bevaras.

Kunskapen om påskens kärna är antagligen också orsaken till att publika gestaltningar av händelserna i stilla veckan drar åskådare i stora skaror.

Via Crucis är överlägset störst, på de orter där vandringen har ordnats strömmar folk till i tusental, naturligtvis i Helsingfors – men också i Borgå, de år när man genomförde vandringen där.

Även lokala satsningar i något mindre format samlar folk: påskspel, konserter, andakter och musikaler kan i bästa fall engagera en hel bygd.

Det färskaste exemplet kommer från Sibbo, där den svenska församlingen har blåst fart i en ivrig och bred uppslutning kring en vandring i påskens tecken. Kanske är det den här vägen församlingarna borde gå också i andra fall? Hur kan man tänka utanför boxen till vardags, så att inbjudan till församlingens medlemmar känns så angelägen att de beslutar sig för att slå följe och vandra med?

Nyckeln heter möjligen ”beroende”. För en församling som kastar sig in i ett extraordinärt projekt av det här slaget finns det inget annat alternativ än att handlöst kasta sig ut och hoppas och be om att församlingen bär med: syr, hamrar, övar, fixar ljussättning.

Därigenom har man också,kanske utan att veta om det, rivit ner den konstlade och i grunden helt felaktiga mur som skiljer ”församling” från dess medlemmar – den avart där församlingen likställs med dem som finns på kyrkans lönelistor och ”andlighet” blir ekvivalent med ”verksamhet”.

I grunden borde det ju vara så att vi vandrar den här vägen tillsammans. Vare sig det är med hammare, fackla eller handbok i handen.Vägen via Getsemane till Golgota och den tomma graven i gryningen handlar ju enkom om att gå den, lika ivrigt och trevande som om det var den allra första gången.

May Wikström

Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08