Det hörs ljud bortom muren

11.08.2025
Det hörs ljud bortom muren
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

KVINNAN står i ett sparsamt dagsljus i en vindskupa, kanske ett gästrum, på 1940-talet. Hon provar en päls. Plötsligt hörs utifrån en avlägsen men skarp knall, ett skott. Kvinnan fortsätter posera mot spegeln och reagerar inte på ljudet. Hon heter Hedwig.

Scenen ur britten Jonathan Glazers film Zone­ of interest (2023) ska bli en klassiker i filmhistorien; som Döden-dia­logen hos Ingmar Bergman, ”Play it again Sam” i Casa­blanca eller motelluppfarten i Psycho.

I Glazers film är det kanske mest för att han, och särskilt filmens ljuddesigner Johnnie Burn, visar hur man berättar saker som en kännande människa inte klarar av att uttala.

Hedwig har ett blomparadis i trädgården i Polen. Hennes man vill att hon och de fem barnen ska flytta därifrån för hans jobbs skull. Hedwig vägrar. Hon bor kvar med barn och tjänstefolk, vårdar blommorna med askan hon får i granngården och tillbringar loja dagar i solstolarna vid simbassängen.

DEN GÅNGNA sommaren 2025 har fyllts av polariserande konflikter. Skärpta tonlägen i kyrkan. Vassa meningsutbyten i politiken; tycka som regeringen och SFP, eller som oppositionen? Israel kontra Palestina. Donald Trump versus hela världen.

Ju fler informationskanaler vi har tillgång till, desto mer låser vi om oss med de argument och murar vi snabbt hittar till stöd för vår egen uppfattning.

I FILMEN hörs ett högt, ständigt malande buller. Det kommer från den andra sidan av den höga gårdsmuren. Filmmakarna kallade det Film 2. Ljudet är inte det vanliga bruset från havet, en landsväg, en storstad eller en fabrik. Utan ett slammer, metalliska smällar, elektriskt sprakande, skott och människors rop.

Mycket av sommaren 2025 har varit som i filmen som ogärna visar de andra bakom muren. Vi biter oss fast i vårt eget livs ordning och reda, fast vi hör det som händer hos de andra, ibland till och med vad de säger. Ibland har vi redan slutat höra för att ljuden har uppgått i flödet, i bruset som är vårt undermedvetna. Det är det kusliga i Zone of interest; det kusligt mänskliga.

Vad ska skrivas om oss i Europa om vad vi gjorde sommaren 2025? Om det så gäller Ukraina, Israel, Palestina eller Sudan så kommer man i framtiden att tala om hur mycket vi européer trodde att vår ekonomiska egenvikt, våra pengar, våra principer och våra ord skulle väga. Som när Hedwig höll ordning på familjens hem i de tyska personalbostäderna intill koncentrationslägret där det absolut förfärligaste hände, i Auschwitz.

DEN KRISTNA TRONS kärna är att lyssna, väckas och att gå ut och göra. Vi har under ett antal årtionden varit generade över hur vi ibland misstolkat missionsbefallningen, vilket vi i historiens ljus kanske också gjorde.

Men fortfarande gäller att vi behöver göra mer än bara säga och deklarera. Att gå själva och göra. Eller stöda dem som viger sina liv åt att göra det. Att lyssna och höra. Att ge av vårt eget, om kärleken ska segra och det ska bli fred. Och önska alla människor och folk väl. Ty det var så, på det sättet, som Gud älskade världen.

Jan-Erik Andelin

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

KYRKANS FASTIGHETER. Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen. 30.8.2022 kl. 10:00