Pushar kyrkor och samfund på politikerna tillräckligt?

28.10.2024
Pushar kyrkor och samfund på politikerna tillräckligt?
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

”PEANUTS”, småkrafs, säger en veteran i riksdagen om de kristna och kyrkliga organisationernas direkta och aktiva inflytande i dag på politiker och beslutsfattare.

Kommersiella företag, bransch- och intresse­organisationers plus rena lobbningsföretag går dagligen med nästan kirurgisk precision in på till och med enskilda lagparagrafer för att få dem ändrade till egen fördel. Med broschyrer och prospekt stöder de sina krav; ibland också med siffror och forskning som drar hemåt.

Kyrkpressen har tittat på den nya statliga databas där finländsk lobbning och samhällspåverkan registreras. Ett motsvarande register finns för EU-förvaltningen i stort, men inte i något annat nordiskt land.

"Chokladfabrikörer och skeppsmäklare är med. Men inte kyrkor och samfund."

EN HEL DEL intressanta trådar går redan efter det första halvåret att läsa ut också om kyrkor, missionsorganisationer och kristna sammanslutningar. De siffror som Statens revisions­verk offentliggör ur registret kan vem som helst förresten bläddra i på nätet redan nu.

Den allmänna bilden blir i alla fall att det kyrkliga Finland inte är särdeles aktivt i att påverka genom just kanalerna att gå upp och träffa riksdagsledamöter eller att tala med någon vid ett ministerium.

Allt från autister och kompositörer till fartygsmäklare, chockladfabrikörer och skrothandlare i Finland är redan registrerade för att kunna ta vara på sina intressen. Men det kyrkliga i vårt land har så här långt inte vaknat. Inga församlingar, samfälligheter eller religionssamfund är så här långt med i registret och beredda att lobba och påverka.

SOM DET HETER så är Guds rike å andra sidan inte alltid av denna världen. Det är inte nödvändigtvis genom aktivism och lobbning som de kristna värderingarna blir ljus och salt i tillvaron.

Det är kanske också allmänt taget en av de stora felkällorna kring det nya Öppenhetsregistret.

Politiker och beslutsfattare är ofta så förankrade i sina egna nätverk, allt från egna stadsfullmäktigen på hemorten till fackföreningar och väckelserörelser. Det är svårt att skilja på när de i egentlig mening bara har lyssnat på sina väljare och när de har blivit lobbade. Där kan det egna älgjaktlaget eller bönefrukostsällskapet ha lika stor betydelse för politiken som något stort infopaket från en aktör i den tredje sektorn.

KRISTEN tro och värdepalett är subtila saker. Så det är svårt att sätta fingret på när en politisk beslutsfattare lyssnar till sitt eget eller folkets gemensamma samvete färgat av kristna värderingar.

Man får väl kanske förvänta sig att hen, makthavaren tar till sig de övergripande värderingar som ska styra honom eller henne också i mindre detaljerade beslut även om inte präster, pastorer och andra troende står i kö till dem tillsammans med Tekir, Miltton, Blic, Rud Pedersen och de andra lobbarföretagen.

Och så kanske den ekumeniska gudstjänst (eller numera det konfessionslösa alternativet) som erbjuds varje gång riksdagen sammanträder för året anger en ton om ansvar och ödmjukhet som går igen och ljuder under årets arbetstyngda makt­utövning.

Jan-Erik Andelin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55