Kyrka som på skärtorsdagen

21.03.2024
Kyrka som på skärtorsdagen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

DET ÅRET startade påskspelet i backen ovanför stationen, lokstallet som skulle bli whiskyfabrik och den dammiga snedparkeringen för våra turister.

Det var en kallblå vårkväll. Getsemane var en barrig norrsluttning med fläckar av aprilkornig snö. Ännu lövlöst sly stod som, ja uttryckligen, spön i backen.

Efter Judasdialogen kom soldaterna. Lärjungarna sprang sin väg. En var regisserad att tappa sin bruna kroppsklädnad och störta genom snåren neråt gamla bron klädd i bara ett slags stora bylsiga, galileiska kalsonger.

Själva bilden i det silverhårda skymningsljuset förblir kvar. Människan som flyr. Springer sin väg. Vill så gärna. Men somnar i bönen. Vill bli entusiasmerad. Men är ändå inte helt övertygad.

I Kyrkpressens påskenkät svarar några att de berörs av temat kring det mänskliga i påsken. Som av den såsiga, impulsiva och fega Petrus. Som när allt är över, ändå, ändå är den som får Jesus, hans herres och mästares, allra angelägnaste hälsning: hälsa särskilt Petrus.

Sämst på allt.

Men bäst på att vara människa.

SKÄRTORSDAGEN stiger fram i senaste kyrkforskning och i Kyrkpressens påskenkät i det här numret. Den lilla, stilla dagen blir en viktigare del av påskhelgen. Näst julafton sägs det gå flest människor i den evangelisk-
lutherska kyrkans gudstjänster och samlingar – på skärtorsdag.

Man kan naturligtvis krasst spekulera i att den som vill ha ett kristet element i påsken bockar av det då, före släktträffar och resor under långhelgens övriga vårdagar.

Men det är också möjligt att det är just i skärtorsdagens drama människorna i dag möter sig själva.

Råa och oslipade efter vintern, som tolv lärjungar av olika slag och kaliber, i ett projekt man ännu inte helt förstår.

Som en mångfald av allt som ännu inte är färdigt; vingligt, nybörjaraktigt och sökande;
sådana vi ofta känner oss inför livets större vändningar och frågor.

VAD SKA SKE i kyrkan nu då? Det frågar en läsare i Hangö. Det är efter att vi nyligen i Kyrkpressen har skrivit en hel del om den medlemskris kyrkan står inför. Var ska kyrkan ta nya medlemmar? Vad är del två? frågar läsaren.

Det är en bra fråga, i en kyrka som är alltigenom statistikförd ända in i framtiden, till 2040. Men som har få best practices för hur man vänder en medlemstrend så att 50 eller 100 personer trotsar kurvorna och vill gå in i folkkyrkan. Eller förstås hur man kan undvika att klåpa bort samma antal medlemmar.

Kanske det inte är mera av långfredagens svarta a cappella eller massiva matteuspassioner som gör kyrkan.

Jesus är förstås fortsatt den uppståndne Herren, men är det mera blommor och bleckblås vi ska ha, som när vi öppnar alla spjäll på påsk­dagen? Annandagens gospelpop och groove?

Det tycks behövas mera skärtorsdag. En stilla trend tycks peka på det. Där vi är ovissa, frågande och ännu inte färdiga i kyrkan. Olika, men olika tillsammans. Inte lärjungar som karismatiskt sammansvetsade cheerleaders. Utan ännu bara lite på väg. Men som vill vara med om det här med Jesus.

Jan-Erik Andelin

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03