Presidenten och välsignelsen

22.01.2024
Presidenten och välsignelsen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

SPRÅKET lever och förändras. Ord med klara bibliska undertoner som förbannad, uppståndelse eller enfald går genom vardagsspråkets ordmangel. När de kommer ut på and­ra sidan har de en annan betydelse än i 1917 års bibel. Olika kraftord med religiö­st ursprung varierar också över tiden i valör och styrka.

DET VACKRA ordet välsignelse hör till de ord som tiden har rådbråkat. I vardags- och mediejargong används det ofta taget ur sitt ursprungliga sammanhang. Något beslut i riket har fattats i högsta instans och anses därmed vara fastställt och ”välsignat”.

Parallellen kommer väl av kyrkvigseln till äktenskap, där kärleksprocessen uppfattas ha nått något slag av fullbordan inför prästen. Och ändå vet alla närvarande att de två där framme verkligen har en lång väg kvar att gå.

Välsignelsen är, sett till ordets bokstav, inge­t klick där saker definitivt går i lås. Det är en önskan och förhoppning om att Guds omsorg ska följa den välsignade på resan. Det är att önska någon det allra bästa man i sin tro kan komma på, en högsta väl­vilja, ett ljus på vägen, beskydd.

Eller som den evangelisk-lutherska kyrkan skriver i ett slags konsumentupplysning på sin webbplats: ”Välsignelsen är knuten till gåvan att leva och finnas till.”

PRESIDENT Martti Ahtisaari (1937–2023), återinförde den gamla traditionen från krigsåren för länge sedan att avsluta sina nyårstal med att önska Guds välsignelse. Efter­följaren Tarja Halonen avstod från seden; Sauli Niinistö tog upp den på nytt.

ATT TALA OM Gud i samband med en nations öde och uppdrag har mönster särskilt från USA. Det betraktas som ”civilreligion”, när In God we trust- guden inte är en teologiskt beskriven gud, utan mera en anonym högre makt alla medborgare kan förhålla sig till.

I Finland valde långvariga president Urho Kekkonen (1900–1981) att tiga om Gud under ett kvartssekel av nyårstal.

Det är också det som torde vara utgångspunkten. Staten och dess ämbeten är världsliga. Sedan Kekkonens tid har det dessutom blivit än tydligare att republiken och folkkyrkan jobbar vid olika bord.

Så det är lite överraskande att frågan om nyårstalet och välsignelsen fortfarande ploppar upp. Borde presidenten alltså vid sidan av sin roll som överbefälhavare för försvaret dessutom också vara en nationell överste­präst, åtminstone för en dag, och årligen nedkalla Guds välsignelse?

SVARET ligger väl i om den som innehar presidentämbetet själv är känd för att ha en utövande tro eller för att bruka resonera om rikets svåra frågor även i trons termer.

Presidenten väljer i sitt nyårstal de språkbilder, dikter eller favoritförfattare att citera som hen för stunden anser att bäst illustrerar det som hen för året vill säga. Eller att om hen så väljer önska någonting från Gud. I annat fall blir det en märklig, otippad ritual som mest skapar förvirring kring hur vi ser på religion och stat.

Det kunde också höra till allmän etikett i övrigt bland oss finländare att det inte är ett intrång, eller ett försök att snärja in någon i sin egen religiösa värld, att önska någon välsignelse. Det är att önska den andra det bästa man själv vet; allt gott.

– – –

Önska Guds välsignelse eller inte? Så här svarade presidentkandidaterna själva.

Jan-Erik Andelin

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

recension. Den bok som pastorn, ekoteologen, skaparen av Brommadialogen Harry Månsus, nyss fyllda 80 år, nu gett ut visar den långa väg mot vidsynthet och andlig öppenhet han gått sedan han startade som baptistson till jordbrukande föräldrar i Kaitsor, Vörå. 26.10.2021 kl. 16:45

wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00

KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54

PRÄSTLÖFTEN. Om man inte håller de löften man avgett vid prästvigningen måste man slå sig ner och fatta nödvändiga beslut, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om Pedersöreprästen Dennis Svenfelt, som nu meddelat att han inte kan samarbeta med kvinnor vid altaret. 22.10.2021 kl. 10:51

PEDERSÖRE FÖRSAMLING. I en video på Instagram meddelar Dennis Svenfelt att hans förordnande som församlingspastor i Pedersöre församling kommer att avbrytas den 1 november. Orsaken är att han reviderat sin syn och inte längre kan tänka sig att samarbeta med kvinnor i prästämbetet. Mia Anderssén-Löf valdes i augusti till kyrkoherde i församling och hon börjar arbeta som kaplan i församlingen den 1 november och tillträder som kyrkoherde den 1 december. 21.10.2021 kl. 21:06