Att be att vi ska slippa prövningar är ett barns bön – och jag tror att det är just det som är poängen

06.12.2023
Patrik Hagman är teolog och författare.

Den medeltida kartursianmunken Guigo delar in det andliga livet i fyra steg. Målet är ”kontemplation”, där själen får uppleva gemenskap med Gud. Men på vägen dit behövs tre andra steg.

Det första steget är ”läsning”. När jag läser Bibeln och god andlig litteratur så blir mitt mål tydligare och känns mera nåbart. Läsningen förankrar mig i sunda sätt att tänka kring Gud. Möjligen kunde Guigo lita på sina böcker mer än vi kan lita på det oändliga utbud av både bra och dålig undervisning som vi har tillgång till.


Det andra steget kallar Guigo ”meditation”. För honom handlar det om att gå djupare in i de tankar som läsningen ger upphov till. Djupare både i texterna och i mig själv. Om vi läser bra böcker väcker det tankar både om vår tro och om våra egna djupa och ibland dolda motiv. Det är sådant som vi måste våga skärskåda.

Läsning och meditation gör att jag kan börja tro att jag behärskar det andliga livet. Det andliga högmodet lurar på oss.

Här finns dock en risk. Läsning och meditation gör att jag kan börja tro att jag behärskar det andliga livet. Det andliga högmodet lurar på oss. Därför är det tredje steget i Guigos undervisning helt enkelt ”bön”.

Vad menar han med bön? Jo, helt enkelt att vända sig till Gud och be om det vi vill ha. När vi inser att vi bara kan be, och Gud är den som ger, så motverkas vår tendens att komma med anspråk inför Gud. Det goda arbete vi gjort i läsning och meditation renas från prestationstänkande.



När Jesus
undervisar om bön lär han att vi ska be ”utsätt oss inte för prövning”. Den raden har orsakat mycket huvudbry genom kyrkans historia. Lär oss inte all mänsklig erfarenhet att det är i prövningarna som vi växer? Vore det inte bättre om vi bad ”hjälp oss att klara de prövningar vi ställs inför”?

I bönen övar vi oss att komma till Gud som ett barn, som helt spontant och naivt ber om det hon eller han vill ha.

Att be att vi ska slippa prövningar är ett barns bön. Och jag tror att det är just det som är poängen. I bönen övar vi oss att komma till Gud som ett barn, som helt spontant och naivt ber om det hon eller han vill ha. Det kanske inte är så ofta som våra spontana önskningar förverkligas. Men i stället öppnas vägen till kontemplation, där Gud ”avbryter detta bedjande och skyndar till själen som längtar efter honom”.

Samtidigt säger Guigo att bön utan meditation är meningslös. Om vi tror att vi kan hoppa direkt till steg tre, utan att tränga in i de svåra frågorna, så är risken att bönen blir en flykt snarare än ett genuint sökande efter Gud. Att bli som ett barn är inte det samma som att inte tillägna sig en vuxen tro.

Patrik Hagman

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25