Sommaren och språkspelet kring rasismen

10.08.2023
Sommaren och språkspelet kring rasismen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

FINANSMINISTER Riikka Purra (Sannf) bar undantagsvis glasögon den dagen, svartbågade. Hon hade varit minister i 22 dagar och stod utanför statsminister Petteri Orpos residens för att be om ursäkt.

Glasögon bär hon inte annars. Kanske hon nu ville spela en annan roll än sin vanliga, den blonda folkledarens. Kanske hon inte hade hunnit mejka sig. Kanske vakat med kontaktlinserna i. Kanske gråtit.

Femton år tidigare hade hon skrivit grovt rasistiska texter i partikamraten Jussi Halla-Ahos sedermera raderade blogg-gästbok. Nu hade de flutit upp ur något webb­arkiv, och regeringskollegerna hade krävt hennes ursäkt.

Riikka Purra sade förlåt, men tog ändå rätt så snart halvt avstånd igen från sin egen ursäkt. Då skyllde hon på att hon då, på 00-talet, hade blivit så skrämd och trakasserad av invandrare på stan. Att hon hade sett sig föranledd att kalla dem ”apor” eller att prata om att skjuta någon av dem på lokaltåget.

DET SÄGS ATT den kristna traditionen ibland förlåter för billigt. Och det kan ha förekommit. Men kristen praxis har en vägkarta för varje ånger­full människa.

Man ber vanligen om förlåtelse av dem man förstår man har gjort illa. Och försäkrar sig om att de har hört och förstått. Man förväntas börja ställa tillrätta det man söndrat. Och man visar självreflektion om varför man gjorde fel. Varför var jag, Riikka Purra, som 31-årig doktorand en sådan människa att mitt språk var så lågt?

SAMTIDIGT blev rasismen ett språkspel i sommar. För vad avses med r-ordet? Det finns de som nu lite självrättfärdigt piskar om att den som inte vet det själv är en del av problemet. Men ändå är det viktigt att ställa frågan och vara tydlig.

"Ser man globalt på rättvisa, är Finland slutet och snålt, oberoende av vem som är statsminister här."

Att kalla någon en ”turkapa” som Purra ska ha gjort, eller säga att en växt i trädgården ”förökar sig som somalier”, som minister Wille Rydman (Sannf) ska ha ordat, är inte så svårt att bedöma. Det är rasism.

Men att kritisera vår migrationspolitik, tala för mindre flyktingkvoter eller kräva mer av nyanlända de första åren, är det rasism?

Där blev r-ordet ett slagträ i sommar. Det verkar ibland som om utlänningspolitiken är okej och rättfärdig om ”rätt” regering är vid makten, annars inte.

Ändå är Finland på det stora hela, om man ser globalt på rättvisa och utjämning, ett slutet, snålt och försiktigt land, alldeles oberoende av vem som är statsminister här.

DET ÄR INTE Kyrkpressens linje att vårt lands gränser eller vårt bistånd i världen ska snävas till. Vi är ett rikt land och kan när vi vill. Men samtidigt måste vi i en öppen och värdig demokrati acceptera också andra åsikter utan att stämpla bort dem som ”rasism”.

Ett legitimt argument kan vara att vårt land är för hårt och för svårt. Att vi gärna hjälper, men att klyftan till andra kulturer och annan skolbildning är så stor att det kan vara svårt att, trots bästa välvilja från alla parter, komma tillrätta här.

Men det är ingenting att yvas över om Finland är sådant. Att vi hellre har mekaniska robotar på våra äldreboenden som sällskap till våra äldre än fler levande utländska närvårdare. Då är det Finland som behöver förändras, vi som ska skämmas, vi som har misslyckats.

Jan-Erik Andelin

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34