Vad skulle jag säga till mina barn i en källare i Mariupol?

29.03.2022
Vad skulle jag säga till mina barn i en källare i Mariupol?

Vi hade besökt tandläkaren för en rutinkontroll. Min sjuåring hade fått en liten gummiödla som bevis på avklarat mod. Han satt tankfull och såg ut genom fönstret när jag körde hemåt. ”Jag är så trygg med dig”, sa han plötsligt.

Jag har tänkt på det här med att vara någon annans trygghet. Tidigare visste jag inte att det finns en stad som heter Mariupol. Nu vet jag att människorna där inte har mat att ge till sina barn. Hur gör du då för att vara någon annans trygghet? Vad skulle jag säga till mina barn i en källare i Mariupol? Skulle jag ha kraft att göra min röst lika lugn som jag minns att min mammas var när hon nattade mig?

Skulle jag ha kraft att göra min röst lika lugn som jag minns att min mammas var när hon nattade mig?

Ni behöver inte vara rädda, säger jag till mina pojkar när de grubblar över Putin. Min pappa var åtta när vinterkriget bröt ut. Många gånger om tog han avsked av sin pappa som skulle ut i kriget. Byn var full av män som åkte iväg på lastbilsflak till tåget.

Jag dricker kaffe med mina föräldrar. Det finns ingen direkt orsak till oro för egen del, säger vi och stryker varandra över ryggen i förbifarten när vi dukar av. Mellan raderna finns allt det andra.

Det finns ingen direkt orsak till oro för egen del, säger vi och stryker varandra över ryggen i förbifarten när vi dukar av. Mellan raderna finns allt det andra.


Jag intervjuar biskop emeritus John Vikström om Ukraina. Som barn cyklade han till tågstationen med sin pappa som skulle ut till fronten. Han såg tåget försvinna och cyklade hem igen med två cyklar. ”Jag är inte rädd”, säger John.

Byborna på min hemort gör i ordning för ukrainska flyktingar. Prydligt bäddade sängar och mjuka nallar som väntar.

Försöken att vara varandras trygghet är trevande ibland, välviljan ändå obändig som en urkraft.

Jag fryser in i märgen den kvällen, vårvindarna känns så kalla i år.

En kväll kommer jag hem efter att ha fört blommor och bröd till en god vän, som mist sin mamma alldeles för tidigt. Jag fryser in i märgen den kvällen, vårvindarna känns så kalla i år. Jag kollar telefonen, en annan god vän har skickat en bild till mig, en teckning som hennes tioåring gjort i religionsundervisningen. Den föreställer en vackert färgglad regnbåge som växer fram ur molnen, stjärnor runtomkring. Undertill har han skrivit: Min skatt är mitt liv, min plats på jordklotet. Jag börjar gråta, för det gör man ibland när man får den tröst man söker.

Ulrika Hansson

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20