Tron får tåla allt

27.09.2012
”Muslimer är nolltoleranta och humorbefriade fanatiker.” ”Muslimer tar sin tro på alldeles för stort allvar och är ett tacksamt mål att provocera.” För de enda heliga värden väst erkänner i dag är demokrati, mänskliga rättigheter och den vetenskapliga världsuppfattningen.”
Janne Strang laddar en vass salva i en krönika i helgens HBL. Temat är det senaste Mohammedbråket under rubriken Jaha, nu marscherar de igen ...

Han sammanfattar bara det som många attitydundersökningar visar. Att det finns bara en grupp som det upplysta folket i väst ogillar nästan lika mycket som muslimer: nämligen djupt religiösa människor överlag. Och att orsaken till att muslimerna fortfarande hamnar högst upp i ogillalistan är att de ännu inte lärt sig att ligga lågt, tiga och tåla. Att tolerans här i det upplysta samhället faktiskt kostar, därför att det inte finns någon genuin vördnad att vänta sig. På sin höjd kan den religiösa få samma överseende som ett fantiserande barn, noterar Strang.

Hårt men sant. Den europeiska synen på religion på 2000-talet är att den kan vara dålig (taleban) eller bra (Dalai Lama). Dålig religion hålls i schack genom att göra tro till en privatsak. Det goda som religionen har att ge kan man ta tillvara genom att troende blir religiöst socialiserade.

Britten David Voas sysslar med kvantitativ sociologi och har följt med hur de europeiska värderingarna har utvecklats under det senaste decenniet. Han redogör för hur vita britter ogillar muslimer (37 procent) och religiöst övertygade överlag (31 procent). I Nederländerna svarar 80 procent att människor med stark religiös övertygelse ofta är intoleranta mot andra. Över 70 procent anser i samma veva att religionen bör hållas utanför sociala och politiska debatter och att politiker faktiskt blir sämre om de har en religiös övertygelse.

Den heter tolerans den nya gyllene regeln. Men termen relativism passar bättre. Enligt Voas skapar den antagonism och ogillande mot specifika övertygelser och värderingar, misstänksamhet mot hängivenhet och ett samhällskontrakt om att religionen varken får eller ska synas. Voas talar om pluralismens paradox. Toleransen mot religiös mångfald har ökat – men toleransen mot religiös övertygelse har minskat. Därför är man beredd att reglera inte vad andra tror på – men nog hur mycket och hur detta syns. Det gäller också inskränkningar i yttrandefriheten, samtidigt som de hängivna religiösa inte kan förvänta sig en respekt för deras heliga värden i offentligheten. Tvärtom.

Hängivna kristna är nolltoleranta och humorbefriade fanatiker. De tar sin tro på alldeles för stort allvar och är ett tacksamt mål att provocera. För de enda heliga världen väst erkänner i dag är ”demokrati, mänskliga rättigheter och den vetenskapliga världsuppfattningen”. Är det så?
Eller för att låna slutklämmen mot en troende i en religionsdebatt på ett stort svenskt nätforum: ”Du är en lögnare och har IQ som ett barn vilket jag inte kommer att argumentera mot. ”
Glasklarare än så blir det inte.
Eller?
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00