Döden må vara en naturlig del av livet men det innebär inte att den känns normal

01.09.2021
Maria Sundblom Lindberg är psykoterapeut, präst och publicist.

Jag står bakom den röda lekstugan i en gammal svart klänning som jag har hittat på vinden. Den hänger över gummistövlarna och jag har en säkerhetsnål i ryggen. Jag mässar högt ur psalmboken och sjunger påhittade melodier tillsammans med den lilla församlingen bestående av min lillasyster och hennes kompis Mats. Med tre skovlar mull tar vi ett gemensamt farväl av en mus eller en sork och lägger sen ner en blomma Troligtvis är det den sjunde begravningen på bara en vecka.

När jag inte har begravningsuppdrag läser jag böcker om döden, jag pratar om döden med dem som upplevt och överlevt två krig och jag tillbringar mycket tid på begravningsplatsen med att vattna okända människors gravar. Som tonåring söker jag mig till åldringsvården och ber om att få vara med vid dödsbäddar och liksvepningar och så där håller jag på tills de jag älskar mest dör.

"Som tonåring söker jag mig till åldringsvården och ber om att få vara med vid dödsbäddar och liksvepningar och så där håller jag på tills de jag älskar mest dör."

När jag kryper ner under täcket och håller den viktigaste i mina armar tills hon inte längre finns försvinner också mitt intresse för döden. Det blir tvärtom. Döden blev verklig och obehaglig. Den gav mig en metallisk smak i munnen och jag vill kräkas på platser som påminner mig om den definitiva förlusten. Sjukhus stinker smärtsam saknad.

Döden må vara en naturlig del av livet men det innebär inte att den känns normal. Den kan vara befriande men oftast är den bara brutal. Barns och unga människors död är ju våldsamt sorglig men har man älskat och levt med någon i 50 år så tappar man nog också riktningen av ofattbar ensamhet. För en tid eller för alltid.

"Döden må vara en naturlig del av livet men det innebär inte att den känns normal. Den kan vara befriande men oftast är den bara brutal."

Många år senare jobbar jag ändå som präst. Jag är särskilt bra på just jordfästningar men jag har ännu svårt för dem. Inte svårt som att inte våga gå in i kapellet utan svårt som i låg och ledsen i flera dagar efteråt. Jag frågar kollegerna vid kaffebordet om de upplever samma men de förstår inte ens frågan. ”Du måste vara professionell”, säger de samtidigt, med sockerkaka i munnen. Men är det professionellt att inte känna? Är man en bra präst om man begraver utan att bli djupt berörd av nallar på kistan, änkor som ser ut att svimma, röster som inte bär, mängder av tårar ...?

"Ateisten må flina, skeptikern argumentera och fysikern förklara men om tron på ett möte tröstar, varför inte bli tröstad?"

Jag står i koret i en svart klänning. Med tre skovlar mull tar vi ett gemensamt farväl. Det är oändligt sorgligt men jag tvekar inte en sekund när jag försöker trösta med hoppet om ett återseende. Ateisten må flina, skeptikern argumentera och fysikern förklara men om tron på ett möte tröstar, varför inte bli tröstad? Varför inte vara emotionell istället för rationell, om det gör att man står ut? Varför inte våga tro om man ändå inte kan vara säker?

Maria Sundblom Lindberg

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00