Plötsligt märker jag hur en oförlöst gråt väller fram – jag längtar så det värker i kroppen

18.01.2021
Katarina Gäddnäs är sjukhuspräst i Mariehamn.

Det är vardagkväll i januari. Jag sitter hemma i köket. Julen är utsopad och jag saknar julbelysningen. I snart ett år har vi levt i med pandemirestriktioner. I just min lilla del av världen har vi bara haft en handfull covid-19-patienter som krävt sjukhusvård. I jämförelse är vi oerhört förskonade, men samhällsekonomin är i gungning, den fysiska distanseringen och ovissheten har gjort många frustrerade.

Jag är inte ensam om att vara innerligt trött på munskydd, på videomöten, på streamade gudstjänster, på inställda kurser och resor. Jag slösurfar på telefonen och ramlar in på en konsert: Live with Carnegie Hall. Violinvirtuosen Joshua Bell spelar på distans tillsammans med en ensemble av sjukvårdspersonal. Krisen kan visserligen ta fram människors sämre sidor, men den har också visat på en oerhörd uppfinningsrikedom, empati och kämparanda. Plötsligt märker jag hur varma tårar blöter mitt ansikte, en oförlöst gråt väller fram. Jag längtar så det värker i kroppen efter kramar, efter trängsel, efter att få fira mässa med min församling, efter konserter och scenkonst.

"Jag längtar så det värker i kroppen efter kramar, efter trängsel, efter att få fira mässa med min församling, efter konserter och scenkonst."

Det är inte över än. Vi är alla trötta, frustrerade, utleda, men det är nu den riktigt stora utmaningen kommer, att orka och hålla modet uppe ännu några månader, kanske ett halvår, i värsta fall längre, tills majoriteten av befolkningen är vaccinerad. Vi måste hjälpas åt för att klara detta. Vi måste fortsätta ringa, sjunga, be, chatta och promenera tillsammans.

"Vi måste hjälpas åt för att klara detta. Vi måste fortsätta ringa, sjunga, be, chatta och promenera tillsammans."

Musikklippet med Joshua Bell får mig att minnas en berättelse ur ett konfirmandmaterial. För några år sedan gjorde tidningen The Washington Post ett experiment. Stjärnmusikern Joshua Bell ställde sig med sin Stradivarius på en tunnelbanestation och spelade. Skulle ryktet sprida sig? Skulle det bli kaos och folkmassor i tunnelbanan?! På en knapp timme passerade drygt tusen personer, kvinnor och män, unga och gamla, människor av olika etnicitet och socioekonomi. Av tusen personer stannade sju till för att lyssna, alla var barn, alla blev de påskyndade av sina föräldrar. Vem känner igen en världskänd musiker som står och spelar på en tunnelbanestation?

Jesus, universums största stjärna, föds i utkanten. Några herdar och några stjärntydare kommer på besök, i övrigt tystnad. Nästan ingen förstod miraklet som sker. Joshua Bell återvände från tunnelbanan till världsscenerna. Jesus stannade kvar, bland vanliga människor, bland oss.

Vi behöver violinen i tunnelbanan mer än någonsin.

Katarina Gäddnäs

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36