Den låga tröskeln för hjälp är en orsak till att människor väljer att höra till kyrkan

10.11.2020
Erika Rönngård är redaktör på Kyrkpressen.

På nyhetssidorna i det här numret skriver vi om hur kyrkan hanterar förtroliga samtal och om att inga register förs över det som sägs i samtalen. Det här är en viktig fråga inte bara därför att alla som söker hjälp borde få vara trygga i att det de säger inte kan spridas vidare på nätet i framtiden – utan också för att kyrkan lyssnar till många förtroenden varje vecka.

När människor faller genom välfärdssamhällets skyddsnät är det ofta kyrkan som fångar upp dem. Diakonin frågar inte efter en remiss och kan fungera snabbt i de fall där den hjälpsökande är tvungen att vänta länge på hjälp från samhället. I september skrev vi om en Esbobo som fick träffa församlingens diakon för samtal när väntan på tid till mentalvården var för lång.


»Kyrkan lyssnar till många förtroenden varje vecka.«


Även ungdomsarbetsledarna
kan agera skyddsnät. I våras skrev vi om en ung kvinna som led av svår ångest och självskadebeteenden i tonåren. Ungdomsarbetsledaren i den församling där hon var aktiv hade lärt sig att se när ungdomar mår dåligt. Hon lyssnade, envisades och följde med den unga till vården, om och om igen.

Kyrkan stöder också genom att erbjuda plattformer för relationer. Det kan handla om familjerådgivning eller samtalsgrupper för sörjande – men också om kaffestunderna i samband med gudstjänsten eller babyrytmiken.

Den låga tröskeln och det faktum att kyrkan hjälper utan att fråga människor om de är troende inte uppges ofta som en orsak till att människor väljer att höra till kyrkan och betala kyrkoskatt.

Där kyrkans säkerhetsnät finns är det finmaskigare än samhällets skyddsnät, men så är meningen inte heller att kyrkan ska bära hela ansvaret över lång tid. Däremot hjälper kyrkan till att lappa hålen och hålla folk på benen, till exempel tills socialens byråkrati hinner i kapp eller tills mentalvården tar emot. Ett annat konkret exempel är den matutdelning som kyrkan inledde under lågkonjunkturen i början av 90-talet men som numera verkar fylla ett kontinuerligt behov i samhället. Den visar att kyrkan som aktör i tredje sektorn vid sidan av att agera tillfällig bro också är beredd att bära ansvar under långa perioder – när det krävs.

Erika Rönngård

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25