Trilska klossar i angelägen sak

06.09.2012
Kyrkan som organisation är en spretig historia. Vore den ett företag kunde kanske församlingarna betraktas som 449 legoklossar som lätt kan radas i ett bygge med det flytande idealet ”ändamålsenligt”. Men kyrkan är ingen koncern styrd av en allsmäktig jordisk vd. Däremot har den flera maktfaktorer som vill säga sitt om klossarna – beroende på om det handlar om andliga ting, byråkrati eller ekonomi. Som allt annat flyter de tre ofta samman och då är det spänt på bygget.
På sensommaren kom ett betänkande från den grupp som funderat över  kyrkans förvaltning. Nu ska den, enligt Kyrkans informationscentrals kommuniké, blir klarare och lättare. Rent konkret vill man spara genom att lägga ner kyrkans utrikesråd och låta biskoparna sköta ekumeniska relationer och utrikeskontakter. Biskopsmötet bantas också ner.

Däremot gör gruppen inga drastiska nedskärningar i Kyrkans centralfond, tvärtom blir pensionsfonden en separat aktör. Det är säkert försvarligt med tanke på den utmaning helhetskyrkan har i form av sitt pensionsansvar. Men att förändringen där en blir två skulle innebära avvecklingar inom centralförvaltningen är svårt att tro. Att skära ner i kyrkans ”utrikespolitik” är kirurgiskt sett ett relativt lätt ingrepp i jämförelse med att sätta luppen på den stora organism resten av centralförvaltningen utgör. 

Ur församlingarnas perspektiv har kommittén i sin 135 sidor långa text reflekterat lite eller inte alls. För en enskild församling är det lika svårt att ifrågasätta det rådande som det är för en legokloss att ställa sig på tvären. Att ens försöka kan te sig rentav naivt.

Eller så inte. På Åland går en diskussion om de åländska församlingarnas framtid och struktur. Mest radikalt är ett förslag från kyrkorådet i Mariehamns församling, som vill att domkapitlet ska bilda en arbetsgrupp för en självstyrd åländsk kyrka. Biskopen kan fortfarande finnas i Borgå, men en åländsk ledningsgrupp skulle tillsätta präster och kantorer, besluta om mark och medel.

En del röster har velat ta det ännu längre: Varför betala till riket? Om ålänningarna annars klarar av att stå på egna ben kunde de väl bära sin egen kyrka. Andra, ofta med erfarenhet av jobb i kyrkan, konstaterar att det redan nu pumpas in mycket pengar från centralförvaltningen. Att ”bilda eget” skulle betyda att många kyrkor stängs och tjänster dras in.

Den höga och fria debatten har ändå en poäng: Den har öppnat ögonen för det skriande behovet av samarbete mellan församlingarna. Ålänningar är kända för att sjunga ut snabbt. Tanken på en självfinansierad kyrka i öriket speglar en reaktion som delas på lokalplanet riket runt. På lokalplanet vill man känna att en gemensam centralförvaltning ändå får det mesta att ”komma tillbaka” hem. Som ett sådant tecken är den åländska rabulismen värd att tas på allvar i Borgå, men i all synnerhet i korridorerna på kyrkostyrelsen i Helsingfors.

May Wikström

Bok. Den här boken är för tjock. Den saknar bilder. Jag orkar inte läsa den. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25