Det som tränger genom bruset

15.01.2020

KOLUMN. Det är en grå och regntung vardag som välkomnar en i Helsingfors i januari.

Från andra sidan jorden når väldigt annorlunda bilder fram: En koala klamrar sig fast vid en människa klädd i frivilliga brandkårens uniform. I bakgrunden rök och träd som slickas av flammor. Någonstans därute finns det människor som kurar i fordon och skjul, medan världen omkring dem badar i ett rökigt orange ljus. Som i en film om jordens undergång, men på riktigt.

På gymmets konditionsmaskiner trampar några beslutsamma som tagit tag i sina nyårslöften. Framför dem snurrar teven på väggen upp rubriker om ett nytt våldsdåd någonstans i världen. Var, vem, varför? Jag har glömt.

För varje händelse som tränger igenom bruset, hur många går förbi obemärkta?

Empatitrötthet, läser jag, är den gradvisa avtrubbning som kan drabba dem som arbetar med människor som fallit offer för sjukdomar eller trauman. Teorin är att ungefär samma sak kan hända alla oss som varje vecka konsumerar nyheterna om krig, terror och naturkatastrofer. Vi orkar inte förfäras över varje händelse, vi bläddrar vidare för att skydda oss själva.

»De som vunnit stort inflytande kan använda det för att fånga hundratusentals människors uppmärksamhet och samla hundratusental i donationer.«

Inför bushbränderna som hotar deras liv och habitat har koalorna nytta av sina fluffiga och sympatiska yttre. Kanske är det i de sociala mediernas tidsålder som ”den starkaste överlever” blir ”den sötaste överlever”. Men i samma nätverk där nyhetsbruset sprids allt vidare kan även människors röster göra detsamma. De som vunnit stort inflytande kan använda det för att fånga hundratusentals människors uppmärksamhet och samla hundratusental i donationer.

Du är inte en dålig människa för att du inte klarar av att känna medkänsla inför varje tragedi. Paradoxen är att empatitröttheten drabbar dem som känner med och som vill hjälpa. Men känslorna av apati och hopplöshet får inte heller bli en ursäkt.

Föreställ dig om var och en – istället för att försöka och misslyckas med att fördela sin uppmärksamhet jämnt mellan alla världens missförhållanden – skulle välja någon sak, något ändamål att fokusera på och engagera sig för.

Kunde tiden och krafterna då räcka till för att ta reda på något om bakgrund, detaljer och verkliga behov; för att agera på sätt som maximerar nyttan av en människas röst och resurser?

Emelie Wikblad

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01