En gång i tiden tinderdejtade jag

12.12.2019

En gång i tiden tinderdejtade jag. En gång i tiden tinderdejtade han också, och en dag möttes vi och bestämde oss för att vinka adjö till Tinder. Men i november satt vi med varsin dator i famnen och svepte igenom bildgallerier föreställande hyresbostäder och det kändes på många sätt som att ha börjat tinderdejta igen.

Först: Den positiva överraskningen över att det trots allt finns någon där ute. (Jag behöver kanske inte vara singel för alltid eller bli utan bostad i vinter!) Allt känns möjligt, vi kan gå på visning nästan var som helst – precis som jag en gång kunde gå på en första dejt med nästan vem som helst.

Sedan: Man inser att allt inte är för mig, allt inte för oss. När jag gick på dejt kunde det handla om en flackande blick, ytliga samtalsämnen eller ett allt för burdust sätt. När vi går på visning handlar det i stället om trafikbuller, kök utan plats för diskmaskin och bostäder på fjärde våningen utan hiss. Nu är det dags att uppdaterara sina kriterier. En gång fattade jag beslutet att aldrig svepa till höger för att gilla en tinderprofil utan presentationstext (lite verbal behövde man vara för att få gå på dejt med mig). Nu övervägde vi allvarligt att ignorera alla lägenhetsannonser utan planritning. Vad spelar det för roll hur balkongutsikten och köksskåpen ser ut om man inte kan räkna ut hur stort sovrummet är?

Ännu senare: Nu är man luttrad och har gått på en del missar. Men den här verkar ju ändå så fantastisk! Så mycket värre svider det om kontaktförsöket aldrig får ett svar. Länge kommer jag att minnas den underbart vackra färgen på en sovrumsvägg som vi bara sett på fotografi.

Får man trots allt gå på visning eller dejt och känns det fortfarande bra efteråt inleds fasen av drömmerier på allvar. Så här kunde mitt liv bli, så kunde vårt liv se ut. Kanske kommer jag att besöka de här trakterna ofta, kanske blir det här vår närbutik? På väg till jobbet morgonen efter en visning kastar jag längtande blickar mot huset där vi vill bo, känner igen besattheten som ett eko från andra tider när jag tittat längtande mot utvalda fönster av helt andra skäl. Men ändå på något sätt av samma orsak. I en tid när man söker efter sammanhang och tillhörighet i sitt liv är det alltid lätt att drömma, önska, hoppas och bli besviken. Allt som känns som blixtförälskelse håller inte på sikt, och lyckan kan vänta också på de mer oansenliga platserna.

Erika Rönngård

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21