Igenkännandets glädje

17.10.2019

INKAST.

Vi som bor i Sverige är dagligen omgivna av personer som knappt vet vad en finlandssvensk är. Sedan vi flyttade till Göteborg har vi hastigt och lustigt förvandlats till sverigefinnar, vilket innebär att vi blir inkastade i en helt annan kontext än den vi kommer från.

Därför var det så roligt för Stefanie när hon fick en ny kollega som hade studerat vid Åbo Akademi. Medan ingen i hennes kollegium (eller Fredriks heller för den delen) har någon som helst sorts uppfattning om vilken kontext vi kommer från, fanns det i den nya kollegan ett igenkännandets glädje – de hade en gemensam historia och gemensamma bekanta, trots att de aldrig hade träffats innan. Plötsligt kändes Svenskfinland inte så fjärran.

Som så mycket annat är det först när man förlorat något som man inser vad man hade. Dessvärre är det idag allt fler finlandssvenskar som kan känna igen sig i vår saknad. De kan till och med uppleva att det finlandssvenska är hotat, på grund av att vissa politiska aktörer marginaliserar finlandssvenskars offentliga ställning, eller på grund av demografiska förändringar (bland annat flyttar fler finlandssvenskar utomlands). Snart känns kanske Svenskfinland avlägset för oss alla.

»Att vara finlandssvensk är inte ett språk, utan en upplevelse av samhörighet utifrån gemensamma erfarenheter.«

Vi tror att det finlandssvenska bör bevaras, men det är inte nödvändigtvis själva språket som är värt att bevara (trots att det onekligen också är viktigt). Det vi framför allt menar är värt att bevara är något av den igenkännandes glädje som ofta uppstår mellan finlandssvenskar. När denna glädje är en självklar del av vår vardag så tänker vi kanske inte på den. Men för oss som är i Sverige märker vi hur mycket förankringen till det finlandssvenska har format vår identitet, och hur något familjärt väcks inom oss när vi får umgås med andra finlandssvenskar.

Att vara finlandssvensk är inte ett språk, utan en upplevelse av samhörighet utifrån gemensamma erfarenheter. Därför ber vi för och lyckönskar alla de institutioner (som till exempel Kyrkpressen) och människor som arbetar med att möjliggöra att finlandssvenskar fortsättningsvis ska få mötas och uppleva glädje i mötet.

Fredrik har skrivit i Kyrkpressen i nästan fem år, och vi har skrivit tillsammans sedan förra året. Detta blir vårt sista Inkast. Tack till alla läsare och för alla uppmuntrande ord under åren.

Stefanie Sandbacka-Portin är lärare i Göteborg.

Fredrik Portin är forskare och präst.

Fredrik Portin och Stefanie Sandbacka-Portin

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00