Rätten att dö och rätten att döda

31.05.2012
Eutanasifrågan har seglat upp som en av de stora frågorna i partiernas profilering inför höstens kommunalval. De Gröna satte den på agendan när partikongressen röstade för ett godkännande av aktiv dödshjälp.
Partiets ordförande Ville Niinistö har efterlyst en principdiskussion som inte bara engagerar de politiska beslutsfattarna, utan finländarna i gemen. Han behövde inte vänta på den. Vi är många som har suttit vid en dödsbädd. Frågan om dödshjälp diskuteras nu i såväl nationella medier som på lokalplan. Också i gratistidningen Metro får Niinistö precisera, vilket han gör i linje med det han tidigare sagt och hänvisar till ”människans rätt till det goda livet” – en grundtanke för termen ”lyckopolitik”, som han fortsättningsvis gillar som term.
 
Men definitionen av den goda döden ter sig svårfångad och handlar lika mycket om det som föregår döden som själva avskedet. Teologen Patrik Hagman argumenterar i en kolumn i Vasabladet för att Sokrates såg den goda döden som ett tecken på ett väl levt liv. Han poängterar dessutom att erfarenheterna från Holland – där aktiv dödshjälp är tillåten – visat att de vanligaste motiven till begäran om dödshjälp inte är fysiska smärtor utan ångest, ensamhet och depression.

Det är i det skedet den goda – läs: kliniska – döden blir problematisk. I diskussionen om eutanasi glöms också vårdarnas och läkarnas ställning lätt bort. Så som sjukhusprästen Ann-Sofi Storbacka påpekar i denna KP är följden av rätten att dö oundvikligen att någon annan påtvingas skyldigheten att döda. Vilken kompetens kräver vi av dem som i så fall har den?

Den danske prästen och författaren Johannes Møllehave blev själv förbannad av sin mor på hennes dödsbädd, så ont hade hon. Samtidigt var hon tacksam över varje tilläggsdag. Møllehaves slutsats är ändå ett nej till aktiv dödshjälp. Han menar att en sådan vid sidan av allt annat också inverkar på vår syn på läkarens roll. Man ska, enligt författaren, aldrig behöva tvivla på att läkarens spruta är en spruta till liv och inte till död.

Vårt samhälle bygger liksom så många andra på den mosaiska lagen, där budet om att icke dräpa är en av grundpelarna. Visst kan man hävda att ett samhälle som för krig redan satt dödandet i system. Men trots detta innehåller den grundläggande tanken i budet om livets helighet en inbyggd varning mot ett samfund som gör handlingen ”att döda” till något institutionaliserat och legitimt.

Det är liksom de andra buden en gränspåle ut mot de verkligt djupa vattnen. För vem ska ha makten över vem som ska få leva och vem som är tillräckligt sjuk för att dö? Och när en sådan rättighet väl satts på pränt – hur kan man förhindra att samhället med sitt eget bästa för ögonen inte använder den med ekonomiska argument.
 
Inte bara ”för sjuk för att leva” utan också ”för dyr för att leva”.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54