Inget hem utan värd

28.03.2018
LEDARE.

Häromveckan försvarade doktoranden Harry Sanfrid Backström sin digra avhandling vid Åbo Akademi.

Vid disputationen påpekade opponenten Cecilia Wejryd att Prästgårdens ekonomi, kultur och teologi är en forskning som definitivt fyller en lucka. Samtidigt blev det också tydligt att frågan om de slocknande lamporna i prästgård efter prästgård är komplex.

Det handlar inte bara om ekonomiska realiteter eller styrning från ett enskilt domkapitel. Prästgårdsproblematiken bottnar i djupgående förändringar i samhället. Visst, man kan med fog se konkreta förändringar i kyrkans interna syn på prästens – kyrkoherdens – lokala närvaro i församlingen. Boendeplikten har upplösts och prästgårdsboende är inte längre någon självklarhet. Den förändringen är ändå bara toppen på isberget. Under ytan är själva ordet ”lokalt” numera oprecist. Våra beteenden löper i nya fåror. Mönstren för hur människor bor, arbetar och rör sig dagligen har förändrats i grunden. Folks intressesfärer och den tid de dagligen spenderar har ofta sitt centrum långt utanför den plats där de bor eller sover. Frågan om prästgårdens funktion är viktig – men det är skäl att påpeka: själva frågan är ännu viktigare än byggnaden i sig. I vissa fall kan det faktiskt hända att svaret inte är en rejält tilltagen träbyggnad från 1800-talet. Vad är det då som riskerar att gå förlorat? En intention som skymtar bakom den aktuella avhandlingen är att väcka medvetenheten om att det i den accelerande avyttringen av prästgårdarna kanske också har sålts ut något annat. Backström vill tala om ”prästgårdens teologi”, ett begrepp som kanske ter sig onödigt sakralt och främmande för de flesta, men han griper efter något väsentligt.

I grunden handlar det om något så enkelt och jordnära som ”hem”. I de gamla samhällena var prästens boställe ett centrum för andligt liv i vardagen utan de sakrala ramar som kyrkorummet bjöd på. I vackert möblerade salar har det passerat en ändlös räcka kaffen, samtal och tårar. I dag är det svårt för dem som bor i prästgården att leva upp till den romantiserade Bullerbyidyllen. Det finns ingen hemma om dagarna för att baka vetebullar och familjen som bor i huset måste slå vakt om sin egen tid, precis som alla andra. Det finns en klar beställning på ett värdskap i församlingen. Att prästen ensam ska axla det är trots allt mycket begärt.

Är boven i det hela församlingsHEMMET? undrade oppontenten Wejryd. Visst kan man ju kalla byggnaden så. Men någon självskriven värd har den inte. Det är ett hus där ingen är hemma. Blomstrande församlingsgemenskaper har ofta en parallellgemenskap till gudstjänsten i gästfrihetens och vardagens tecken. Det tål det att fundera över. Finns den gemenskapen? Var bor den? Vem öppnar dörren dit? Det är det här prästgårdsproblematiken också handlar om.

För det är inte salarna och medaljongtapeterna som är det väsentliga. Det är kaffet, samtalen och tårarna.

May Wikström

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29