Flera gick i gudstjänster i fjol än än året innan, visar statistiken

Sex församlingar i Borgå stift växte - det finns ljuspunkter i statistiken

MEDLEMMAR.

Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken.

12.3.2026 kl. 16:42

Tre svenska Helsingforsförsamlingar och församlingarna i Larsmo, Pedersöre och Åbo växte i medlemsantal under år 2025. Flera medlemmar nu än i fjol har Johannes, Petrus och Olaus Petri i Helsingfors.

Det är ljuspunkter i den stora helheten i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Summa summarum är nettot för församlingarna i Borgå stift, som i kyrkan i stort, att man tappar i medlemsantal. Men flera än året innan går i gudstjänsterna, och flera döps.

I över hälften, 24 av stiftets församlingar, döptes fler barn, och ibland någon nytillträdd ungdom eller vuxen, som nya medlemmar i kyrkan.

I det känt barnrika Larsmo är trenden stadig från år till. Här döptes i fjol 115 barn. Efter år med svagare siffror har många andra församlingar en tydlig vändning uppåt. I Petrus och i Åbo svenska var det tiotals fler dop än året innan.

– Vi vet att vi har många barnfamiljer på vårt område och vi har också varit med i en dopkampanj, säger Pamela Granskog som är viceordförande i församlingsrådet i Petrus.

Också den nya barnkörssatsningen Jubla tillsammans med andra församlingar i Helsingfors, som Petrus har organiserat, tror hon tilltalar familjer i huvudstadens norra stadsdelar.

Att den karismatiska, konservativare Puls­gemenskapen 2024 gick ur Petrus och startade eget tror hon inte har haft stor inverkan på medlemstalet.

– Så många var medlemmar i också andra församlingar och samfund, säger Pamela Granskog.

Borgå stift 2025:
1 700
döpta
1 400 valde medlemskap
2 250 lämnade kyrkan
2 900 döda

Död och hög ålder största faktorn

I medierna får de som aktivt väljer att lämna kyrkan oftast de stora rubrikerna. Men åldersstrukturen, och döden, är fortfarande den största enskilda faktorn kring medlemstalet.

De äldre generationerna, där det var vanligt att så gott som alla hörde till kyrkan, går nu bort. Närmare 3 000 avlidna i kyrkans svenskspråkiga församlingar begravdes ifjol. Särskilt berördes församlingarna i Ekenäsnejden, Sibbo och Borgå nu hårt kring den siffran.

Men också den boomen i åldersdemografin kan småningom vara förbi. Särskilt i de större städerna hade flera församlingar en nedgång i antalet döda från året innan.

Många lämnar kyrkan – och andra går med

Näst efter de skaror som har gått bort berör ändå utskrivningarna kyrkan starkt. I Borgå stifts församlingar tog omkring 2 200 personer under fjolåret beslutet att inte längre vara med.

Men också den negativa spiralen håller på att plana ut. Drygt 1 400 beslöt nämligen samtidigt i fjol att gå in och bli medlemmar i en svenskspråkig församling.

En huvudstadsförsamling som Matteus eller den lilla utlandsdominerade Tyska församlingen hade i fjol fler som valt medlemskapet än trätt ur. Plusset är visserligen bara en handfull personer.

I Petrus, Esbo svenska och i stadsförsamlingar i Österbotten som Jakobstad och Nykarleby avtog utskrivningarna tydligt under fjolåret.

Mycket gratis av flyttrörelsen

I folkkyrkan har den allmänna flyttrörelsen en stor inverkan. Vi flyttar inåt mot Helsingforsregionen, Åbo och Vasa, vilket syns i församlingsstatistiken. Helt och hållet ut ur det svenska Finland och Borgå stift flyttar också en liten ström, men också den avtog.

Stora Johannes församling i Helsingfors med drygt 11 000 medlemmar ökade mest i stiftet, med över 90 medlemmar, men i huvudsak genom inflyttning. Johannes gick 2025 om Domkyrkoförsamlingen i Borgå som tredje största svenskspråkiga församling i landet.

Som ”inflyttare” räknas också de som, ofta i tvåspråkiga familjer, väljer den svenskspråkiga församlingen på orten.

Förre domkapitelsnotarien Gunnar Grönblom, som har intresserat sig för stiftets medlemsutveckling under 100 år, säger att det har betydelse. Det går fler från en finsk församling till en svensk än i motsatt riktning.

– Ungefär i relationen 2:1, säger han.

Förlorare i flyttrörelsen är små församlingar som i Solf eller Kvevlax, men också villaenklaven Grankulla eller Väståboland har på kort tid tappat många avflyttare.

Artikeln fortsätter efter grafiken

”Hoppsan, såna siffror”

– När jag satt och gjorde verksamhetsberättelsen såg jag plötsligt att hoppsansa, här var siffrorna inte som de senaste tre åren! säger Sara Grönqvist, kyrkoherde i Väst­åboland.

Väståbolands vidsträckta skärgårdsförsamling drabbas just nu av alla negativa trender på en gång. Både skärgården och centralorten Pargas sägs tappa invånare inåt mot Åbo.

– Men vårt största minus är skillnaden mellan döpta och döda, omkring hundra personer på ett år, säger Sara Grönqvist.

Församlingen hon leder tappade totalt över 220 medlemmar i fjol. Några går in i kyrkan här, ofta för att kunna gifta sig eller vara faddrar, eller så är det den allmänna oron för världsläget, säger hon. Men varför 80 personer i fjol valde att gå ur församlingen kan Sara Grönqvist inte svara på.

– Jag brukar ibland ringa och hälsa de nya välkommen. Men till dem som skriver ut sig har jag inte brukat höra av mig. Vi kanske borde. Jag ska tugga på det, säger Sara Grönqvist.


Jan-Erik Andelin


fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03