Fr.v. Åbokanto­rerna Maiju Laurila, Marjo Danielsson; prästerna Malena Björkgren och Maria Björkgren-Vikström.

"Bästa arbetsplatsen" – på jobbet i Åbo svenska ges tid för det viktiga

FÖRSAMLINGAR.

Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna.

17.2.2026 kl. 19:00

– Högst upp, säger Agneta Markkula utan att tveka.

Högst på skalan av alla arbetsplatser hon har haft sedan hon som nittonåring började jobba på dagis ligger Åbo svenska församling. Här är Agneta Markkula sedan några år tillbaka diakon efter lång erfarenhet av småbarnspedagogik, barnskydd, åldringsvård, sjukvård ...

Agneta Markkula långpendlar in utifrån skärgården. Efter hennes diakonvigning 2023 hade andra jobb också stått till buds på närmare håll. Men här i Åbo vill hon jobba.

– Från dag ett har jag känt mig förvånad över hur lika värdefull jag är som alla andra. Till människor som har det kämpigt på jobbet har jag brukat säga att man på en arbetsplats måste känna att man får växa och bli trygg. Här märkte jag att jag vågar säga mina helt crazy idéer, för det är min grej, säger Agneta Markkula.

Men arbetsgemenskapen tar tag i det och utvecklar och det är – tryggt. Agneta Markkula är inte den enda som säger det om Åbo svenska som arbetsplats.

Agneta Markkula: – Åbo svenska är högst upp bland jobb jag haft.


När de som leder bryr sig

Alexander Nykvist är nybakad präst sedan vigningen i somras, med sin första prästtjänst i Åbo svenska som församlingspastor.

Sju församlingsgemenskaper har han i livet hunnit bekanta sig med. Åbo svenska kommer, säger han, bland ”topp tre”.

– Alla tre har haft väldigt olika sätt att jobba med sin personal. Men gemenskapen har varit jätte­tajt i dem alla, säger Alexander Nykvist.

"Det viktigaste för en gemen­skap är att budgetera tid."

På andra jobb han har han nog hunnit stöta på kulturer där man talar illa om varandra bakom ryggen.

– En ganska viktig grej här i församlingen är att man märker att alla respekterar att man i vissa frågor ibland tänker olika men ändå jobbar för samma mål.

Det är ledarskapet som bygger upp gemenskapen, säger Alexander Nykvist.

– Om de som leder visar att de bryr sig och satsar på att vi ska må bra, så smittar det av sig på hela arbetsplatsen.

Kyrie och gloria som får ta tid

Onsdag morgon klockan nio möts de som jobbar i Åbo svenskas församlingscenter Aurelia till arbetskonferens.

Sedan 2005 har huset stått här i backen upp mot konstmuseet, mittemot ortodoxa kyrkan och intill Salutorget i Åbo.

Domkyrkan, som för sin del har stått på sin plats i Åbo är inte bara Finlands nationalhelgedom. Den är också Åbo svenska församlings hemkyrka – hela kyrkan. Är det högmässa är hela katedralrummet i bruk, ingen minoritetssamling av stolar i något sidoskepp. Mellan 80 och 120 brukar gå i högmässan.

Arbetskonferensen inleds med morgonandakt som den här morgonen hålls av kantor Maiju Laurila. Det blir med vårdande sång, som hon nyligen har lärt sig om, sång för att ge ro och trygghet, och vi nynnar och känner efter på olika vokaler.

Kyrie och gloria på jobbet en vintermorgon. Om medgång och motgång.


Så följer Kyrie och gloria. Rutinen känns självklar i arbetslaget; ett vi-sätter-oss-ringen där man berättar vad som känns jobbigt, eller fint, i jobbet eller livet just nu.

Stort blandas med smått. Någons hälsa har vänt till det bättre. Någon har haft en fin konstupplevelse, en annan stressar smått för kommande släktkalas, en annan är glad över att ha tagit upp en gammal hobby på nytt. Flera har fallit i vintervädret och fått ont. Någon har varit trött sedan julen, någon sovit dåligt. Det är oro över både unga och gamla i närkretsen. Någon ser ljuset återvända hos flera med dödsfall i sin närhet.

Det är både vardag, allvar och glimt i ögat i stunden. ”Jag hade många bra kyrie i morse, men nu har jag glömt dem”, säger en av dem runt bordet, och alla skrattar.

Kyrkoherde Mia Bäck leder en lång och ro­givande bön ”inför, Gud, ditt kärleksfulla ansikte”. Så går vi över till Ris och ros, feedback från församlingen. Det är inte så mycket i dag; ros för tackfesten för frivillig­arbetarna; ris för en skrapig hörselslinga i ett kapell.

Mia Bäck: – Jag har behövt läsa på om ledarskap.


Ledare som visat vägen

Mia Bäck är sedan nio år tillbaka kyrkoherde i Åbo svenska, efter totalt 18 år som präst i församlingen. Hon medger att det är hon som har byggt upp de nuvarande arbetsformerna kring gemenskapen i arbetslaget.

Hennes viktigaste förebilder är den tidigare kyrkoherden i Åbo, Eero Sepponen och ärkebiskop emeritus John Vikström, som också vid nittio-plus är aktiv i församlingen.

– Det sägs att John Vikström kunde gå in i ett rum där man var oeniga och när han kom ut så var alla eniga. Det är skickligt, säger Mia Bäck.

Bland kollegerna får hon beröm för att vara tillgänglig och ”ha sin dörr öppen” på jobbet.

— Jag är ganska snabb på att svara, oberoende av vilken kanal de tar kontakt via. Det är viktigt att medarbetarna känner att de kan nå sina chefer och att deras röster hörs. Jag är inte självlärd som ledare, jag har läst på och ledarskap intresserar mig mycket, säger hon.

Musikern Frank Berger vikarierar i församlingen ibland. Han var imponerad över Mia Bäcks start som kyrkoherde.

– Det var till jul. Hon sade att vi inte skulle få någon fleece­tröja eller ljusstake. Vi skulle få henne en arbetsdag. ”Om jag ska vara er chef, behöver jag veta hur er arbetssituation ser ut.”

Viktigt att budgetera tid

Maria Björkgren-Vikström har 27 år i skolvärlden bakom sig innan hon blev präst här.

— Nu har jag kolleger som vet vad mitt arbete handlar om. Tystnadsplikten måste jag förstås beakta, men man har någon att vända sig till för att få stöd, och det är viktigt. Vi arbetar mycket mera i team än i skolan, säger hon. Där fick man ju nästan veta vad som hände i kollegernas klassrum först när man själv hade barn och de kom hem och berättade ...

Alexander Nykvist: – Resurser är inte alltid pengar.

Åbo svenska församling är också en församling med stark ekonomi, inte minst tack vare den stiftelse som stöder Åbo svenskas verksamhet.

Alexander Nykvist tänker ändå att pengar inte är det viktigaste för gemenskapen – utan att man också budgeterar tid för det som är viktigt.

— Det handlar om att äta tillsammans. Vi äter nästan alltid lunch tillsammans. Man kan skapa en kultur av umgänge också utan pengar.


FAKTA: ÅBO SVENSKA FÖRSAMLING

  • Med drygt 9 300 medlemmar den femte största församlingen i Borgå stift.
  • Grundad 1921 som svenskspråkig församling, men rötter ända från 1200-talet
  • Hemkyrka: Åbo domkyrka, för tillfället stängd för renovering till första advent 2028. Gudstjänsterna hålls så länge i församlingscentrum Aurelia i Åbos absoluta stadskärna.
  • Kyrkoherde: Mia Bäck sedan 2017
Text och foto: Jan-Erik Andelin


kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41