Eva Kuhlefelt är diakon. Men hon började som litteraturforskare.

Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"

diakoni.

När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan,

19.1.2026 kl. 10:00

Eva Kuhlefelt, 47, hör till dem som i dag byter bransch och i mogen ålder blir diakoner. Hon är doktor och tidigare projektforskare i litteraturvetenskap. Vägen in i diakonin gick via frivillig- och senare flera års heltidsarbete med asylsökande och flyktingar. Hon minns morgonen 2018 då hon först ordnade nöd­inkvartering åt ytterligare en flyktingfamilj, och sedan mejkade sig hastigt för att gå och försvara sin avhandling om författaren Hagar Olsson.

Vigd till diakon i Borgå domkyrka på trettondagen. Hur kändes det?

– Stämningen där framme vid altaret är väldigt intensiv. Jag som har en helt annan bakgrund, och ingen kyrklig förankring över huvud taget, kände det stort och omtumlande. Jag visste inte heller riktigt hur jag skulle förbereda mig för det. Men vid en julfest mötte jag en erfaren präst som sade att ”det är Gud du möter där vid altaret”. Och i den stunden, den 19 december, blev det enklare att hantera nervositeten.

Du jobbade inom diakonin redan innan, men den gröna skjortan får du ha på dig först nu?

– Det är andra dagen nu... Ett smycke och ett tjänstetecken får man också bära först när man har blivit vigd till ämbetet.

Du blev medlem i kyrkan rätt så nyligen. Hur kom du till tro?

– Jag vill inte använda uttrycket ”komma till tro”. Det är sant att jag blev döpt för två och ett halvt år sedan, våren 2023. Många utgår då från att när man blir döpt som vuxen har man också kommit till tro som vuxen. Det har jag inte gjort. Jag har haft en väldigt barnslig och fundamental gudstro så länge jag kan minnas, från lågstadieåldern.

Gick du i kyrkan ändå?

– Nej. Mina föräldrar skrev ut sig ur kyrkan på sextitalet så jag är inte uppvuxen i ett aktivt kyrkligt hem. Och jag har alltid haft utmaningar med kyrkans linje i människorättsfrågor, och tror att jag har följt den utvecklingen mera än många i kyrkan. Det här har tagit mig 30 år. Det var en lång väg till kyrkan för mig.

Vad har ditt flyktingarbete betytt för dig?

– År 2015 höll jag på med min doktorsavhandling och var inte bunden av arbetstid som and­ra. När Röda Korset öppnade en förläggning här i Raseborg så kom det, någonstans ifrån, att jag skulle åka dit som frivillig. Det var då Gud kallade mig första gången. När jag ser tillbaka nu tänker jag så. Så började bussarna med flyktingar komma; det var en ganska kaotisk tid.

Sedan stannade jag kvar ett år och arbetade framför allt med barnfamiljer, blev småningom expert på papperslöshet och jobbade hos Röda korset i sex år.

När Ryssland startade sitt anfallskrig i februari 2022 var vi ganska många aktivister som upplevde att det blev ett slags bearbetning av allt som hade hänt efter 2015. Ukrainarna togs emot på ett annat sätt än andra asylsökande hade tagits emot.

Jag tänkte då helt pragmatiskt att om jag ska fortsätta arbeta med att hjälpa människor i nöd, så behöver jag någon kraftkälla som är synlig och erkänd, någonting som bär mig. Så i november 2022 bestämde jag mig för att anhålla om medlemskap i kyrkan, i min längtan efter ett sammanhang, en församling. Nu var det dags.

Karis (i Raseborg) är din hemort. Har du sett nya sidor av den som diakon?

– Jag har under det senaste åren arbetat huvudsakligen i Helsingfors och Åbo och har en tydligare uppfattning om Raseborg nu som en stad med två ansikten. Vi har det ganska privilegierade Raseborg och – den här and­ra sidan. Ett samhälle som på många sätt blomstrar kan bli en ganska plågsam kontrast när man upplever att man borde vara perfekt och så är man inte det.

Vilka nya behov möter du här?

– Allt fler människor i arbetsför ålder är i arbetslivet men får ändå inte får ekonomin att gå ihop. Allt fler faller mellan stolarna. Det viktigaste vi borde göra nu är mera uppsökande arbete; vid vårdinrättningar, i skolor men också i hemmen. Målgrupperna förskjuts, och vi måste ha fokus på dem som faktiskt behöver oss allra mest.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kultur. Personal från Kvevlax församling deltog i Botniacyklingen och trampade 67 kilometer med start och mål på Norrvalla i Vörå. 5.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vad som uppfattas som en välsignelseakt av ett registrerat parförhållande har lett till fyra anmälningar till domkapitlet i Esbo. Vad är förbön, vad är välsignelse, vad är en andakt i samband med en fest? 5.8.2008 kl. 00:00

Världen. Denna vecka hålls den sjuttonde internationella aidskonferensen i Mexiko. Under veckoslutet samlades kring 450 religiösa företrädare till en förkonferens för att agera i kampen mot aids. 5.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. I dag uppmärksammar Vanda svenska församling det faktum att det gått 1750 år sedan Laurentius, Helsinge kyrka S:t Lars skyddshelgon, led martyrdöden med en vandring i helgonets fotspår. 5.8.2008 kl. 00:00

Insändare. Vi människor är ju inte likadanna sinsemellan och hur vi grupperar oss med varandra och känner gemenskap är en fråga för var och en av oss. 3.8.2008 kl. 00:00

Världen. Ett auktionshus i Hollywood säljer ut De tio budorden. De är de berömda tavlorna från filmen med samma namn som ligger under klubban. 2.8.2008 kl. 00:00

Kultur. Psalmbokskommittén föreslår att 300 psalmer stryks och ersätts 390 nya, vilket har fått såväl experter som allmänhet att lyfta på ögonbrynet. 3.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. Det lönar sig att kontakta de kristna folkhögskolorna om du saknar studieplats för hösten. Studierna är varierade och ströplatser kan ännu finnas kvar. 4.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Annukka Matilainens och Veera Langes partnerskap välsignades på Hvittorp i Esbo. I ett ljudinslag på webben berättar de varför de valde att välsigna sitt partnerskap. 1.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. Svenska nyhetsmedier uppmärksammar finska myndigheters agerande gentemot de romska barnen i Finland. 1.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. I dag är experterna överens om att våldsamma filmer verkligen kan ha en skadlig inverkan på barn och tonåringar. 30.7.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska partiet Nationaldemokraternas partiledare Marc Abramsson uppmanar människor att lämna Svenska kyrkan till förmån för Missionsprovinsen. Men biskop Arne Olsson vill ogärna att Missionsprovinsen ska förknippas med Nationaldemokraterna. 30.7.2008 kl. 00:00

Världen. Den internationella aidskonferensen AIDS 2008 samlar omkring 25 000 deltagare i Mexiko City. 450 religiösa företrädare deltar i en särskild förkonferens. 30.7.2008 kl. 00:00

Världen. Ett femtiotal katolska grupper ber i ett öppet brev i dagstidningen Corriere della Sera Vatikanen att häva kyrkans förbud mot preventivmedel.   29.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Den kommentar som Esbobiskopen Mikko Heikka har gett med anledning av att en präst i hans stift välsignat ett registrerat parförhållande mellan två kvinnor är principiellt intressant och viktig. 31.7.2008 kl. 00:00

tro. I del fyra i Karin Erlandssons serie om tro beklagar hon sig över att det bara är i ett sammanhang som hon som författare har svårt med ord. När hon ska be. 11.5.2017 kl. 14:01

morsdagsprofil. Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar? 11.5.2017 kl. 12:59

Kyrkomötet. ”För lite och för fegt, är en bedömning. ”Realistiskt och i rätt riktning”, är en annan. Kyrkomötet har fattat beslut som ska hjälpa att trygga verksamheten i en framtid med minskade intäkter. 5.5.2017 kl. 13:28

musik. Misslyckande och människors brustenhet. Det skulle man kunna säga är den röda tråden i The Rimes texter. Sångaren Mikael Ahlskog förklarar. 4.5.2017 kl. 16:57

Karleby. Det var en bilolycka och en utomäktenskaplig relation med en man som låg bakom Patrick Tiainens beslut för några veckor sedan att ta timeout från rörelsen Word of faith eller Uskon sana i Karleby. 4.5.2017 kl. 09:50