Magnus Riska har varit missionär i Israel och Etiopien

Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”

mission.

Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar.

22.12.2025 kl. 20:13


Den är en renodlad missionsorganisation, Sånings­mannen (Kylväjä), grundad 1974 – inte en väckelserörelse som missionerar både i fjärran land och i byar och böne­hus hemma.

Magnus Riska kom med i föreningen via sina studier i Gamla testamentet och hebreiska och fann sig snart som missionär och präst i den lutherska Immanuelskyrkan i Tel Aviv på nittiotalet. Nu blir han vid 63 år, efter att ha jobbat som bibellärare i Etiopien, ledare för Såningsmannen.


Vad är speciellt med Såningsmannen som en av kyrkans åtta missionsorganisationer?

– Vår slogan är att nå de onådda. Vi fokuserar på folkgrupper där under två procent är bekännande kristna. Omkring 97 procent av världens missionärer jobbar på platser där det redan finns kyrkor, men vi vill vända på det.

– Vi samarbetar med Norsk Luthersk Misjonssamband som har samma mål. I Etiopien, Japan arbetar vi under deras paraply, tidigare även i Mongoliet. Vi har 200 avtal med 170 församlingar i Finland och kommer att ha 36 missionärer nästa år. Vi och våra samarbetspartners har märkt att det är lättare för församlingsbor och församlingar att stöda en människa och ett ansikte. Projekten kan vara bra och nyttiga, men bli lite abstrakta ibland.


Vilken teologisk profil har Såningsmannen?

– Vi drar till oss människor som tycker att Bibeln, bön och förbön är viktiga. Våra rötter ligger i Carl Olof Rosenius teologi: Guds nåd och syndernas förlåtelse utan egna gärningar. Det är en klassisk luthersk profil. När man kommer utom­lands blir man ofta ännu mer luthersk, eftersom man möter andra teologiska inriktningar.


Du började själv som missionär i Israel. Vad tänker du om läget i Israel?

– Arbetet bland judar har alltid varit viktigt för oss. Vi inspireras av Romarbrevet: ”Evangeliet först för juden, sedan för greken.” Vi har samarbete med messianska judar i Israel och vill betona kyrkans judiska rötter. Vår grundare Per Wallen­dorf (långvarig församlingspräst i Helsingfors), sägs ha använt Jerusalems telefonkatalog som förbönslista. Vi tror på att välsigna Israel, men vi ser också att båda sidor i konflikten mellan Israel och Palestina gör fel.


Hur hanterar man kultur och språk när man ska nå ett ”onått” folk?

– Vi tror fortfarande att det är viktigt att man går över kulturklyftan, lär sig en kultur och språket. När min fru och jag var i Etiopien gick vi i språkskola i sex månader. Vi samarbetar också med lokala som kan nå platser där vi inte klarar av att röra oss.


Såningmannen är mest känd som finskspråkiga Kylväjä. Vad är er relation till Borgå stift?

– Vi har samarbete med flera svenskspråkiga församlingar, som till exempel Petrus, Korsholm och Nykarleby. Just nu är mycket av vårt material på finska, men vi arbetar för mera svenska. Christina Harald från Nykarleby är en av våra svenskspråkiga missionärer, i Etiopien.


Vad är Såningsmannens prioriteringar den närmsta framtiden?

– Fokus på tre områden: arbete bland judar, pionjärarbete och diasporaarbete. Vi ser också på flyktingarbete, till exempel i Grekland. Vårt biståndsarbete är holistiskt – kropp, själ och ande. Ett nytt projekt i Addis Abeba i Etiopien stöder handikappade kvinnor.

– Vår tyngdpunkt är Asien och Afrika. Vi har också sensitiva områden och länder vi inte kan tala öppet om, för att skydda våra medarbetare och deras visum.


Din föregångare som missionsledare Jukka Kääriäinen fick sluta. Hur ska du ta itu med den interna turbulensen i Såningsmannen?

– Det var en övergångsperiod med utmaningar, men nu har det lugnat ner sig. Samarbetet funge­rar bra och vi går vidare med en stabilare organisation och med tillförsikt inför framtiden.




MAGNUS RISKA

GÖR: Ny missionsdirektor för Såningsmannen–Kylväjä.
FAMILJ: Fru Gunilla, som också arbetat som missionäi par med Magnus.
INTRESSEN: Triathlon.
KRISTEN TRADITION: Evangelisk-luthersk.

Jan-Erik Andelin


HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00