Nya generalsekreteraren Laura Häkli gör prao i alla kyrkor

EKUMENISKA RÅDET.

Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva
medlems­kyrkor.

8.12.2025 kl. 10:00

Från sitt hem i trähusstadsdelen Kottby cyklar Laura Häkli till så många ställen det bara är praktiskt möjligt. Till intervjun ute på den ortodoxa kyrkans konferens­centrum Sofia på en talludde utåt Helsingfors skärgård har hon tagit cykeln på metron och trampat den sista biten.

Journalisten, kommunikatören och den erfarna chefen Laura Häkli har nyligen tillträtt som ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Här ute i Nordsjö pågår Finlands ortodoxa kyrkas kyrkomöte och Laura Häkli hoppar in här på en praovecka hos den andra folkkyrkan.

– Jag ska jobba en vecka hos Ekumeniska rådets alla elva medlems­kyrkor. Julveckan blir det med Frälsningsarmén, med julgrytorna och de ensammas julfest. Där blir det kavla upp ärmarna, tror jag. Så blir det Missionskyrkan i februari.

Sin praoräcka som ekumenikarbetare började Laura Häkli med inget mindre än att resa till Rom med den katolska kyrkan. Där skakade hon hand med självaste påven Leo XIV, nytillträdd han också.

– Han gav ett väldigt ödmjukt och vänligt intryck, utan några kungliga later. Jag förstår mycket väl varför han blev vald; en verkligt hjärte­varm människa, säger Laura Häkli.

Vid tillfället överlämnade kyrkorna i Europa den senaste revisionen av det ekumeniska dokumentet Charta Oecumenica till påven.

Växte upp under kyrkornas bord

Laura Häkli kommer från Forssa i sydvästra Finland.

– Jag växte upp under borden i kyrkan. På en liten ort fanns det kristna av alla de slag. Familjens vänner hörde till olika väckelserörelser. Jag hade frikyrkliga klasskompisar och de orto­doxas bönehus låg i ändan av vår gata, säger Laura Häkli.

"Jag tror att just någon som jag blev vald för att visa att ekumenik är alla församlingsmedlemmars sak och att vi kan minska polariseringen i vardagen själva."

Själv gick hon i genom hela den lokala folkkyrkoförsamlingens palett från dagklubb till ungdomsverksamhet. Men därefter blev det inte längre teologi och kyrka som karriär.

– På den tiden tänkte jag att alla riktiga jobb fanns på annat håll, säger hon.

Laura Häkli utbildade sig till journalist och har sedan dess arbetat inom olika medier och inom kommunikation inom olika medborgarrörelser och med innovationsstiftelsen Sitra tills hon för sex år sedan landade som kommunikationsdirektör hos Finska Missionssällskapet.

”Det är vi som ska vara ekumeniken”

Laura Häkli är den första av många generalsekreterare vid Ekumeniska rådet som inte är teolog.

– Jag tror att just någon som jag blev vald för att visa att ekumenik är alla församlingsmedlemmars sak och att vi kan minska polariseringen i vardagen själva och visa att vi i kyrkorna kan verka tillsammans, säger Laura Häkli.

Redan innan julen 2025 hinner Laura Häkli redan bli hands-on med många olika kristna traditioner. Mest minnesvärda julminnen har hon ändå från studietiden i Spanien och katolska julnattsmässor där.

– De hade väldiga julkrubbor, som miniatyrstäder med porlande bäckar och rörliga människofigurer. Men Jesusbarnet lades i krubban först på julnatten. I en gudstjänst satt prästen efteråt med Jesusdockan i famnen och kyrkfolket köade för att hälsa barnet välkommet och krama och kyssa det. Naivt och barnsligt, kan vi tycka som lutheraner, men det var oväntat berörande, säger Laura Häkli.

Fast Finland är inte sämre. Familjen har stuga i tavastländska Nastola, och där väljer församlingen en barnfamilj från orten med ett eget nyfött barn att vara i centrum för jultablån.

– Det är också väldigt berörande med bebisen där. Tårarna rinner på folk, i synnerhet på mig. Min egen förstfödda, Aleksi som fyller 20 i år, är född den 23 december. Så jag lever konkret med i Marias värkar och julens händelser och stämning.

Jan-Erik Andelin


UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00