Var femte anställd vid kyrkans centrala ämbetsverk i Helsingfors mister jobbet.

Svenska enheten KCSA ser ut att överleva reformen vid Kyrkostyrelsen

kcsa.

Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet.

30.10.2025 kl. 21:54

Kyrkostyrelsens svenska central KCSA kommer att finnas kvar också efter att Kyrkostyrelsen läggs om. Så ser det åtminstone ut i de planer som presenterades för personalen på torsdagen.

– Vi har tänkt att det är bäst att KCSA blir kvar som en specialenhet för att den arbetar så annorlunda än motsvarande avdelningar på finska. Men vi måste spara tre miljoner i euro i hela Kyrkostyrelsen och det kommer också att beröra KCSA, säger Kyrkostyrelsens kanslichef Niilo Pesonen.

Vid KCSA säger direktor Sixten Ekstrand att man ännu inte är framme vid hur många anställningar som behöver strykas bland de nuvarande drygt 14 årsverken som den svenska enheten fungerar med. Vid de andra enheterna vid Kyrkostyrelsen ska anställda redan ha börjat söka sig andra jobb.

– Vår personalstyrka intakt och ingen har sökt sig bort under processen, säger Sixten Ekstrand.

KCSA sköter vad ingen annan sköter på svenska

KCSA är enligt både Niilo Pesonen och Sixten Ekstrand speciell för att den har sådana resurser som de finska stiften och till och med samfälligheterna har - som till exempel präster för hörselskadade eller för dem med funktionshinder.

"Jag fortsätter så här tills det meddelas någonting annat."

– Det är en rättvisefråga och en språkfråga. Så länge kyrkan har präster för det på finskt håll så behöver också svenska döva och personer med funktionshinder få samma service. Det finns en förståelse för att det ska göras i också i fortsättningen, säger Sixten Ekstrand.

Direktor Sixten Ekstrand har själv uppnått pensionåldern i år. Han har ändå antytt att han är beredd att fortsätta vid enheten.

– Jag är direktor här. Det fortsätter så här tills det meddelas någonting annat, säger han.

I januari kommer alla i personalen att få ett besked om framtiden. Gäller det dig också?

– Det kan jag inte uttala mig om. Det vet ingen i dagsläget.

Nedskärningarna slår hårdast i Helsingfors

Kyrkostyrelsen, som är kyrkans centrala ämbetsverk med säte i Helsingfors ställde i början av samarbetsförhandlingarna upp att målet att minska de omkring 300 anställdas antal med mellan 35 och 40 jobb. Med den takten ligger också ett par, tre jobb vid KCSA sannolikt i fara.

– Det kommer också att förverkligas, säger Niilo Pesonen.

De anställda får under några dagar med början den 19 januari, veta om om de har sitt jobb kvar.

Eftersom bland annat kyrkan servicecentral i Kipa i Uleåborg med 130 anställda inte berörs av personalnedskärningarna kommer uppsägningarna att drabba Kyrkans hus i Helsingfors hårdast. Där kommer närmare var femte anställd att sägas upp.

Kyrkostyrelsen är i praktiken kyrkans ansikte både utåt mot omvärlden, staten och andra kyrkor. Den uppgiften kommer att bestå. Kyrkostyrelsen ska också nu fokusera mera på kyrkans påverkansarbete i samhället. Däremot kommer mycket av Kyrkostyrelsens rådgivning och stöd särskilt till landets omkring 300 finskspråkiga församlingar att minska.

De personliga beskeden kommer i januari

De planer som presenterades för personalen på torsdagen är så här långt preliminära och kommer fortfarande att beredas vidare. Det slutliga beslutet kommer att fattas av Kyrkostyrelsens plenum den 16 december. I plenum sitter kyrkomötesombudet Martina Harms-Aalto från Helsingfors som representant för Borgå stift.

Därefter ska kyrkomötet ännu under sin vårsession 2026 slå fast Kyrkostyrelsens nya reglemente så att den nya organisationen börja gälla från nyår 2027.

Var och en av de anställda får genast i början av nästa år, under några dagar med början den 19 januari, veta om sina nya arbetsuppgifter eller om de har sitt jobb kvar.

Reformen har kritiserats för att ha dragit ut på tiden. Niilo Pesonen säger att han förstår de anställda som bland annat har betraktat den utdragna osäkerheten om deras jobb som tung. Innan Pesonen tillträdde i höstas sade han att han "hoppade in mitt i processen" men att han nu har gjort vad han kan för att det ska gå snabbt undan.

Kyrkpressen har försökt nå Kyrkostyrelsens personalchef Sari Kiili. Artikeln har uppdateras fredag kl. 15 med kommentarer av Sixten Ekstrand.

Jan-Erik Andelin


FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10