Var femte anställd vid kyrkans centrala ämbetsverk i Helsingfors mister jobbet.

Svenska enheten KCSA ser ut att överleva reformen vid Kyrkostyrelsen

kcsa.

Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet.

30.10.2025 kl. 21:54

Kyrkostyrelsens svenska central KCSA kommer att finnas kvar också efter att Kyrkostyrelsen läggs om. Så ser det åtminstone ut i de planer som presenterades för personalen på torsdagen.

– Vi har tänkt att det är bäst att KCSA blir kvar som en specialenhet för att den arbetar så annorlunda än motsvarande avdelningar på finska. Men vi måste spara tre miljoner i euro i hela Kyrkostyrelsen och det kommer också att beröra KCSA, säger Kyrkostyrelsens kanslichef Niilo Pesonen.

Vid KCSA säger direktor Sixten Ekstrand att man ännu inte är framme vid hur många anställningar som behöver strykas bland de nuvarande drygt 14 årsverken som den svenska enheten fungerar med. Vid de andra enheterna vid Kyrkostyrelsen ska anställda redan ha börjat söka sig andra jobb.

– Vår personalstyrka intakt och ingen har sökt sig bort under processen, säger Sixten Ekstrand.

KCSA sköter vad ingen annan sköter på svenska

KCSA är enligt både Niilo Pesonen och Sixten Ekstrand speciell för att den har sådana resurser som de finska stiften och till och med samfälligheterna har - som till exempel präster för hörselskadade eller för dem med funktionshinder.

"Jag fortsätter så här tills det meddelas någonting annat."

– Det är en rättvisefråga och en språkfråga. Så länge kyrkan har präster för det på finskt håll så behöver också svenska döva och personer med funktionshinder få samma service. Det finns en förståelse för att det ska göras i också i fortsättningen, säger Sixten Ekstrand.

Direktor Sixten Ekstrand har själv uppnått pensionåldern i år. Han har ändå antytt att han är beredd att fortsätta vid enheten.

– Jag är direktor här. Det fortsätter så här tills det meddelas någonting annat, säger han.

I januari kommer alla i personalen att få ett besked om framtiden. Gäller det dig också?

– Det kan jag inte uttala mig om. Det vet ingen i dagsläget.

Nedskärningarna slår hårdast i Helsingfors

Kyrkostyrelsen, som är kyrkans centrala ämbetsverk med säte i Helsingfors ställde i början av samarbetsförhandlingarna upp att målet att minska de omkring 300 anställdas antal med mellan 35 och 40 jobb. Med den takten ligger också ett par, tre jobb vid KCSA sannolikt i fara.

– Det kommer också att förverkligas, säger Niilo Pesonen.

De anställda får under några dagar med början den 19 januari, veta om om de har sitt jobb kvar.

Eftersom bland annat kyrkan servicecentral i Kipa i Uleåborg med 130 anställda inte berörs av personalnedskärningarna kommer uppsägningarna att drabba Kyrkans hus i Helsingfors hårdast. Där kommer närmare var femte anställd att sägas upp.

Kyrkostyrelsen är i praktiken kyrkans ansikte både utåt mot omvärlden, staten och andra kyrkor. Den uppgiften kommer att bestå. Kyrkostyrelsen ska också nu fokusera mera på kyrkans påverkansarbete i samhället. Däremot kommer mycket av Kyrkostyrelsens rådgivning och stöd särskilt till landets omkring 300 finskspråkiga församlingar att minska.

De personliga beskeden kommer i januari

De planer som presenterades för personalen på torsdagen är så här långt preliminära och kommer fortfarande att beredas vidare. Det slutliga beslutet kommer att fattas av Kyrkostyrelsens plenum den 16 december. I plenum sitter kyrkomötesombudet Martina Harms-Aalto från Helsingfors som representant för Borgå stift.

Därefter ska kyrkomötet ännu under sin vårsession 2026 slå fast Kyrkostyrelsens nya reglemente så att den nya organisationen börja gälla från nyår 2027.

Var och en av de anställda får genast i början av nästa år, under några dagar med början den 19 januari, veta om sina nya arbetsuppgifter eller om de har sitt jobb kvar.

Reformen har kritiserats för att ha dragit ut på tiden. Niilo Pesonen säger att han förstår de anställda som bland annat har betraktat den utdragna osäkerheten om deras jobb som tung. Innan Pesonen tillträdde i höstas sade han att han "hoppade in mitt i processen" men att han nu har gjort vad han kan för att det ska gå snabbt undan.

Kyrkpressen har försökt nå Kyrkostyrelsens personalchef Sari Kiili. Artikeln har uppdateras fredag kl. 15 med kommentarer av Sixten Ekstrand.

Jan-Erik Andelin


UK 2015. Äktenskapet diskuterades i tre omgångar på årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar. 17.1.2015 kl. 15:41

UK 2015. – Gott! tyckte de flesta om maten som serverades under UK:s vegetariska dag. 17.1.2015 kl. 15:46

– När jag ringde sa hon ”jag har talat om dig i dag och skulle precis ringa upp, projektet blir av”. Det samtalet blev början på Helena Sandbergs frivilligarbete för Lärare utan gränser, organisationen som nu för henne till Uganda och fem månader av volontärarbete. 15.1.2015 kl. 09:33

kvotflykting. Kotyba Hamesh flydde undan kriget i Syrien. I oktober kom han med sin fru och dotter till Nykarleby från Jordanien. 15.1.2015 kl. 00:00

monica heikel-nyberg. Monica Heikel-Nyberg har överklagat beslutet att välja Daniel Björk till kyrkoherde till förvaltningsdomstolen i Helsingfors. 12.1.2015 kl. 10:43

liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

Församlingarna i Lovisanejden,Nykarleby, Vasa, Esbo ochHelsingfors hör till förlorarna i reformendå kyrkans andel av samfundsskattenersätts med statsbudgeterade medel. 8.1.2015 kl. 09:56

Eva och Adam fördrevs ur lustgården, bort från Guds gemenskap. Kidnapparen lämnar fången allena i sin cell eftersom ensamhetens börda är den tyngsta att bära. För cancerspecialisten och överläkaren, Peter Strang, är det oerhört viktigt att de svårt sjuka inte lämnas ensamma när de står inför döden. 7.1.2015 kl. 15:52

äta tillsammans. Äta tillsammans. Kyrkpressens nya matserie ska bjuda på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. 2.1.2015 kl. 00:00

andakt. ”Personlig andakt” låter fromt och kanske lite pretentiöst. Men det handlar sist och slutligen om något mycket enkelt och naturligt. Andakt är ordet för den metod vi använder för att kunna leva nära Gud. 29.12.2014 kl. 11:37

Även om det gått tio år sedan flodvågen dödade 280 000 människor och ödelade stora delar av stränderna runt Indiska oceanen har rädslan för att katastrofen ska upprepas inte lagt sig. 23.12.2014 kl. 08:25

När han sätter sig ner vid pianot och böjar spela räknar Stefan Jansson med den helige Andes inspiration. Jag försöker hela tiden ha en öppen kanal uppåt, säger han. 22.12.2014 kl. 15:41

jul. Kyrkpressens redaktion efterlyste läsarnas starkaste julminnen. Här kan du läsa alla de både glimrande och hjärskärande berättelserna! 18.12.2014 kl. 00:00

samtalstjänst. Samtalstjänsten och nätjouren håller öppet under julhelgen. På svenska kan man ringa mellan klockan 20-24 varje dag. 22.12.2014 kl. 12:23

Ärkebiskop Kari Mäkinen mediterar kring en renässansmålning och kyrkans uppgift att finnas mitt i allt som sker - både utmaningar och hopplöshetskänsla. 19.12.2014 kl. 07:00

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30