Välj en fin urna som ett sista minne, råder Christina Grönroos.

Dyrare gravar flyttar över oss i urnor

begravning.

Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo.

15.10.2025 kl. 11:08

Sensommaren blev en arbetsdryg tid för Christina Grönroos och hennes begravningsbyrå i Sibbo. Hon tänder ett ljus i det stilla rummet med dämpade färger, i ett litet grönt hus mitt i det växande metropol-Nickby utanför.

Detär persisk matta, mot väggen mot gatan står en modellgravsten, i en hylla står miniatyrer av kistor, vid den motsatta väggen urnor på rad.

– Vi har haft väldigt många unga som har gått bort i somras. Det har varit en tråkig augusti­, säger Christina Grönroos.

Under ett år som i fjol hade hon hand om omkring 130 begravningar. Med de unga som har gått bort har hon varit förvånad över att den allmänna trenden med de allt fler urnbegravningar plötsligt bröts – när en ung människa dog.

– Just för de här unga, under 30-åringarna, har man velat ha kistbegravning. Kanske det är så man tänker som förälder, att ens barn förblir … helt.

Minneslund med namnplatta blir snabbt populärare, ser Christina Grönroos.

Två tredjedelar lämnar oss i urnor

Sibbo är till stora delar fortfarande landsort, men det moderna begravningskulturen med kremering och urna har vuxit fram snabbt också här.

– Det är mest de troende 95-åringarna som tycker det ska vara ”hederlig begravning” med kista. Och är det Betania (frikyrkan på orten) så är bränning inget alternativ, säger Christina Grönroos med sin rutin på orten.

– Ungefär en tredjedel är kistbegravningar och två tredjedelar urnor här i Sibbo. I lite mer urbana samhällen är det ännu mer, säger Henrik Sundström som är tf förvaltningsdirektör vid ortens lilla finsk-svenska samfällighet.

De anhöriga får nu betala vad staten sparar.

Han är precis i färd med att i december ta nästa års gravpriser till beslut i församlingarna. Redan för i år höjdes gravpriserna med 20 procent. Begravningsplatsen strax ovanför de två kyrkorna i Sibbo, den medeltida och den från tsartiden, på ängarna väster om samhället ska också utvidgas.

Urnbegravningarna blev snabbt vanligare under coronapandemin då man inte fick samlas till jordfästning. Det andra som driver trenden med kremering är – att det blir billigare

– Då har du en mindre gravplats och i graven ryms det flera urnor. Du har en mindre sten som inte kostar tvåtusen euro utan under tusen. Eller så bara ett kors. Eller så strör du askan i en minneslund och lägger en minnesplatta för 200 euro.

Staten sparar – rejält dyrare gravar

Gravkostnaderna är ungefär en tredjedel av kostnaderna när någon dör, säger Christina Grönroos. Men det kommer att bli betydligt dyrare de närmaste åren.

Vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors läser mark­användningsschef Harri Palo ur kyrkans statistik att gravavgifterna redan i fjol gick upp med omkring 15 procent.

Det är staten som ska ersätta den evangelisk-lutherska kyrkan för att den sköter om att alla i hela landet ska bli begravda – oberoende av om man hör till kyrkan eller inte. Kyrkskattemedel ska inte användas för gravväsendet.

Staten har däremot årligen snålat in på den pengen till kyrkan, senast tio nya minusmiljoner vid budgetrian i somras. Så just nu läggs också skattemedel på gravarna, så senaste vinter rekommenderade Kyrkostyrelsen församlingarna att höja gravavgifterna rejält.

– Vi har rekommenderat att hälften av kostnaderna för en grav tas in genom avgifter, och att priserna förenhetligas i hela landet, säger Harri Palo.

Församlingarna är inte på långa vägar där. I Borgå stift täckte gravavgifterna i senaste statistik i snitt 17 procent av vad gravväsendet i verkligheten kostar.

Det talas nu också öppet om "gravshopping".

Församlingarna i Rase­borg, Vasa och Helsingfors tar in över 30 procent genom avgifter. Billigt blir det i Hangö, Sjundeå och några mindre åländska församlingar som tar upp mindre än fem procent.

Sibbo ligger också lågt i statistiken, knappt under snittet för hela Borgå stift.

Shoppa en grav för den döda

Det talas nu också öppet om gravshopping. Ju mer kostnaderna börjar spela in väljer man om den döda ska begravas på sin hemort – eller kanske på sin födelseort eller i en släktgrav på en annan ort.

Enligt Christina Grönroos händer det att man väljer att begrava i Sibbo i stället för Furu­mo i Vanda, eller Borgå – för att det är förmånligare.

– Alldeles nyligen tog en familj en stor fem platsers familjegrav här, för att det var billigare än i Helsingfors, säger hon.

– Ett oönskat fenomen. Det kommer inte så länge att vara så där, för alla samfälligheter sitter nu och räknar ganska frenetiskt, säger Henrik Sundström.

De utsocknes som kommer från andra orter för att begrava får församlingen nämligen lägga på en dyrare gravtaxa. Men i övrigt ska alla enligt lagen betala jämlikt för sig på begravningsplatsen; ortodoxa, muslimer,religionslösa.

Det räknas frenetiskt just nu i församlingarna, säger Henrik Sundström

På många orter meddelas ofta bara genom kungörelser att en grav "på evig tid" är på väg att förfalla.

Ville mormor ligga under äppelträdet?

Harri Palo vid Kyrkostyrelsen har svårt att spå hur begravningsväsendet kommer att utvecklas. Stora åldersklasser kommer att dö under de närmaste åren, men samtidigt frångår gravkulturen kistbegravningarna som tar mycket plats.

I stora städer är begravningsplatserna fullsatta. Fram till mitten av 1950-talet kunde familjer få evig gravrätt, men de luckras numera upp. Har graven varken använts eller skötts på till exempel 25 år, så har församlingar satt i gång processen med att lösa in gravbrevet för att ge plats för nya stoft i jorden.

I Sibbo har församlingen aktivt försökt ta kontakt med eventuella anhöriga, men på många andra orter meddelas det ofta bara genom kungörelser att en grav är på väg att förfalla.

Allt flera anhöriga tar också numera hela begravningsceremonin i egna händer. Det är i dag tillåtet att strö en anhörigs aska i trädgården eller på sommarstugan, eller att bisätta en urna på sin egen tomt. Gravplatsen antecknas av myndigheter, men behöver inte ens märkas ut.

– Men jag tycker inte riktigt om när man märker att de anhöriga i första hand tänker på sig själva, säger Christina Grönroos. Man måste tänka på vad den avlidna hade önskat sig. Ville mormor faktiskt ligga under äppelträdet?

– – –

Korrigering, måndag kl. 15.40: Gravpriserna i Sibbo höjdes med 20 procent för innevarande år. Priserna för nästa år är ännu inte fastslagna.


FAKTA

  • Urnbegravningar blev snabbt vanligare under coronapandemin. När gravpriserna snabbt stiger blir urnan ett klart billigare alternativ.
  • Kyrkan behöver få in 85 miljoner mer per år på gravavgifter. De anhöriga får nu börja betala vad staten inte längre betalar för.
  • Gravväsendet är sedan 2004 i lag den evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppdrag.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00

RÄTTEGÅNG. Vasa hovrätt gör samma bedömning som Mellersta Österbottens tingsrätt och friar Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin samt den styrelsemedlem som stått åtalade för penninginsamlingsbrott. Den springande punkten i åtalet har handlat om huruvida Martyrkyrkans vänner i sin insamling riktat sig till en på förhand bestämd och avgränsad grupp för vilket det inte krävs insamlingstillstånd eller om man riktat sig till en bredare allmänhet, vilket hade krävt ett insamlingstillstånd. 2.7.2021 kl. 15:21

ledarskap. Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda. 27.6.2021 kl. 13:42

ÅLDRANDE. Författaren och psykoterapeuten Patricia Tudor-Sandahl har skrivit en ny bok, ”Mer levande med åren”, om modet att åldras och bli sams med det paradoxala och motsägelsefulla som ryms inom oss. 24.6.2021 kl. 00:00

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00

forskning. När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli. 22.6.2021 kl. 09:00

PRÄSTVIGNING. Vem är du? Varför ville du bli präst? Har du en hemlig talang? 21.6.2021 kl. 09:53

vanda. Kristian Willis blir tf kyrkoherde i Vanda svenska församling från första juli, bestämde domkapitlet vid sitt möte igår. 16.6.2021 kl. 11:09

Teologi. Tomas Ray vikarierar Patrik Hagman som universitetslärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 9.6.2021 kl. 16:29

kampen mot cancer. I maj för fyra år sedan förlorade Britt-Marie Fellman sin man och dotter i cancer, och Anna Andersson sin pappa och sin syster. Sara dog några dagar före Janne – och de begravdes samtidigt på försommaren. 9.6.2021 kl. 00:00

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32