Kyrkans familjerådgivning firar sin 80-årsfest måndag 20.10.2025 kl. 12.30–16 i Berghälls kyrka. På programmet står en paneldebatt om familjernas behov och stöd. 

Samällets och kyrkans stöd för familjer minskar i ett läge då många familjer har stora problem

Helsingfors.

Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum.

14.10.2025 kl. 15:06

Kyrkans familjerådgivning i Helsingfors firar sitt 80-årsjubileum med att ordna en paneldebatt – och slå larm.

– Just nu skär samhället ner på hjälpverksamhet för dem som har det allra svårast, säger Anna Korkman Lopes, närförman vid familjerådgivningen.

Hon är mycket oroad över situationen. Redan tidigare har familjerådgivningens resurser räckt till bara för hälften av de familjer som sökt hjälp. Nu har gemensamma kyrkorådet i Helsingfors fattat beslutet att en del av familjerådgivningens resurser ska flyttas över till församlingarna.

– Det finns ett enormt behov som vi inte räcker till för. Nu flyttas en del av ansvaret över till församlingarna, där de anställda redan verkar ha fullt upp. Och det arbete vi gör är inte enkelt – det kräver utbildning att vägleda par.

Hon är oroad över att besluten fattats så snabbt att församlingarna inte riktigt hängt med. Exempelvis lyckades familjerådgivningen inte fylla en kurs för församlingsanställda som ska delta i det här arbetet.




Hur fixar vi det då?

När familjerådgivningen i Helsingfors firar 80 år gör de det genom en paneldebatt där de hoppas att man ska komma någon bit på vägen när det gäller att hitta lösningar.

– Det här är en sak som kommer att beröra oss alla och som vi måste diskutera. Okej, det finns allt mindre pengar och olika organisationer inom tredje sektorn får inte längre stöd för sin verksamhet. Men hur fixar vi det då? Vuxna människor som känner sitt ansvar borde inse att vi inte kan lämna familjer med små barn ensamma med sina problem. Problemen försvinner inte, de växer.

– Om vi har en massa barn och unga som växer upp i hem där man inte har resurser att klara vardagen, då kommer de söka en annan gemenskap. När det finns behov som inte blir mötta så leder det till problem.


Vad är ”kyrkans sak”?

Hon tänker att vi måste tänka om vårt sätt att se på barn och familjer.

– I länder där det samhälleliga stödet inte finns, där finns det i stället en större gemenskap som stöder. Kanske vi behöver få upp ögonen för det igen. Vi kan inte strunta i hur grannen har det, för det kommer att beröra oss själva förr eller senare.

I församlingarna tänker man ofta att det inte är ”kyrkans sak” att erbjuda psykoterapi, vilket ju är det arbetsredskap som familjerådgivarna använder.

– Det var i tiden inte heller kyrkans sak att lära folk läsa eller att vårda sjuka, men man gjorde det ändå. Det handlar om barmhärtighet, det handlar om vår nästa. Något blir inte kyrkligt bara av att det står i gudstjänstordningen. Hur kan man vara kristen utan att bry sig om vad som sker i samhället?


Vad kan då den vanliga församlingsmedlemmen göra?

– Du kan bry dig om och engagera dig i människors liv. Du kan prata med grannar, höra hur folk har det. Ställ upp på frivilligverksamhet. Du kan också lyssna på vår paneldebatt för att vara med och fundera på lösningar.

När Anna Korkman Lopes diskuterade barnfamiljernas framtid med Jeanette Björkqvist inför paneldebatten sa Björkqvist: Vi vet ju redan hur det går, det går som under 90-talets ”lama”. Det är inte så att vi inte skulle veta vad som händer.

– Kanske vi inte ska upprepa de misstag som gjordes då. Vi kan faktiskt lära oss av historien, säger Anna Korkman Lopes.

Paneldebatt om familjer och framtiden


– Kyrkans familjerådgivning firar sin 80-årsfest måndag 20.10.2025 kl. 12.30–16 i Berghälls kyrka.

– På programmet står en paneldebatt om familjernas behov och stöd. Hur ska vi som samhälle se till att familjerna inte blir ensamma? Debatten leds av Jeanette Björkqvist och den går i huvudsak på finska. I panelen sitter ekonom Sixten Korkman, biskop Teemu Laajasalo, barnombudsman Elina Pekkarinen och Sostes generalsekreterare Vertti Kiukas.

Text: Sofia Torvalds


kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45