– Kallet att studera teologi är över 20 år gammalt, säger Niklas Andersson.

”Varje företagsledare borde någon gång hålla ett sorgesamtal”

ledarskap.

Som direktör vid en marknadsföringsbyrå gick Niklas Anderssons liv på höga varv. Sedan kom coronapandemin. Sedan frågade hans mopedgrabb därhemma om inte de skulle gå på Alphakurs tillsammans.

7.10.2025 kl. 15:58

Varje företagsledare borde någon gång hålla ett sorgesamtal. Det anser Niklas Andersson, 47, från Ekenäs. Han är till vardags operativ vd för en ”tillväxtbyrå” som jobbar med marknadsföring. Firman har grundats en gång av tre finlandssvenskar och är i dag ett företag med omkring 100 anställda, med jobb ändå bort i Slovenien eller Uruguay.

Mitt i livet har han tagit upp tråden med sina teologistudier som han började med redan för 20 år sedan. Sin teolog­praktik gör han nu som församlingsteolog i Petrus församling i Helsingfors.

– Jätte­roligt. Det har varit en fin tid hittills, säger han.

Onsdagen är vardagsgrå ute när vi träffas i Petruskyrkan i Månsas, i allrummet med pösiga soffor, maringrön vägg, ett konstverk som föreställer fisk i stim på väggen.

– Jag är en social människa. Jag tycker om att sitta med människor. Så här som vi sitter nu, säger han.

"Det är en rolig utmaning att som liturg skapa en högmässa som är välkomnande och där man kan känna sig bekväm."

Naturligt gäng i pingstkyrkan

Via livet och vännerna, ”ett naturligt gäng”, har Niklas Andersson kommit med i pingstkyrkan Betesda Church i Ekenäs. Där har han i femton års tid suttit i församlingens styrelse och också jobbat med missionsprojekt.

Fortfarande känner han sig ändå hemma i den lutherska folkkyrkan.

– Min egen tro har inte förändrats, tvärtom. Den har kanske fördjupats. Speciellt nu när jag har praktiserat har jag tyckt mycket om att fira gudstjänst och att vara liturg eller predikant.

– En högmässa kan vara lite svår att komma in i om man inte är van. Men det är en rolig utmaning att som liturg skapa en stämning som är välkomnande och där man kan känna sig bekväm.

I Ekenäs hamnade Niklas Andersson ursprungligen från uppväxttiden i Borgå för att bli skogsbruksingenjör men fick i inte under lama-åren inte jobb i branschen,

Niklas Andersson tog då till sin officers- och kadettutbildning och sökte jobb innanför murarna i Nylands brigad i Dragsvik och var stam­anställd ett antal år; i dag kapten i reserven. Han har också vidareutbildat sig till magister i naturresurser och i företagsledning.

Kenyamissionär i byskolan

De första viktiga impulserna kring den kristna tron minns Niklas Andersson från skolan i Illby utanför Borgå.

– Som lärare hade vi Brita Iiskola, som hade varit missionär i Kenya, med alla de här storyna hon berättade för oss barn i ettan och tvåan. Hon predikade inte, men kyrkoåret var närvarande hela tiden, i morgonandakter och så.

I ungdomsarbetet i församlingen i Borgå växte Niklas Anderssons tro fram och småningom också kallet att börja studera teologi.

– Men det var en annan tid då. Vi hade småbarn och man måste försörja familjen, så det gick inte då att studera.

"Han såg att allting kanske inte riktigt var bra med pappa som bara satt vid sin skärm."

På mopo till Alphakursen

En andra vändning i livet kom för Niklas Andersson med coronapandemin.

– Det var en tuff tid. Man skötte ju allting online, men så bröts också min församlingskontakt.

Till slut var det hans egen tonåring Benjamin, som hade vuxit upp i pingstkyrkan med familjen sedan barnsben, som tog initiativet.

– Han såg att allting kanske inte riktigt var bra med pappa som bara satt vid sin skärm. Han kom och föreslog att vi skulle gå en Alpha­kurs, att det skulle vara ”bra för honom och bra för mig”. Och vad gör man då, när ens egen son frågar?

Så Niklas satte sig en vårkväll bak på Benjamins moppe och så åkte de på Alphakurs.

– Det blev en gnista till en comeback efter corona­tiden. Jag kände att jag vill tillbaka till det jag egentligen var kallad till.

Praktiken i Petrus har gett Niklas Andersson ett bredare perspektiv på mänskliga möten.

– Jag skulle kunna rekommendera alla före­tagsledare att åka som sommarteolog på ett skriba­läger, hålla andakt på ett äldreboende eller ett sorgesamtal.

Företagsledare jobbar ofta hårt och har ofta också andra anställda som sköter relationerna till människorna ute i arbetsvardagen.

– Sitter du där på jobbet tio till tolv timmar per dag går du inte nödvändigtvis på alla föräldra­samlingar eller andra tillställningar som skulle ge dig den här mänskliga kontakten.

Hans studier i själavård har också gett perspektiv på den gamla händelsen då han för en tid som ung vuxen vände Gud ryggen.

– När man frågar hur många barn vi har så har vi fyra, men de är egentligen fem. Vårt första barn föddes aldrig.

Först under de senaste åren har han kunnat tala om det, men inte mera om det just nu här i soffan i Månsas.

"Just nu vill jag ha den här sabbatstiden på fyra månader. Alla dörrar är öppna, ingen är stängd."

Alla dörrar är öppna

Niklas magistersavhandling vid Åbo Akademi rör sig i samma landskap som han själv. Tro och företagsledar­skap är ämnet för hans slut­arbete. I det har han intervjuat fem företagsledare som också äger sina företag.

Forskningen fokuserar ofta på bredare fenomen som den svenska Gnosjöandan eller laestadianismen, säger han. Hans arbete går däremot mera in på personlig tro och vad den betyder när man ska vara ledare.

– Där kommer nog en stark betoning på att se företagsledarskapet som ett kall.

Så vad ska hända nu? Har du tankar på att bli präst?

– Det frågar alla hela tiden. Men jag har ingen konkret plan. Just nu vill jag ha den här sabbatstiden på fyra månader, efter sju år med business och företagande. Alla dörrar är öppna, ingen är stängd.

Jan-Erik Andelin


fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03