Åbo domkyrka består av cirka 10 miljoner tegelstenar. Nu ska en del av dem tidsbestämmas med hjälp av naturvetenskapliga analyser.

Nytt forskningsprojekt ska skärskåda Åbo domkyrka

ARKITEKTURHISTORIA.

Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria.

1.9.2025 kl. 10:55

Aalto-universitetet har initierat ett nytt forskningsprojekt som ska analysera Åbo domkyrkas arkitektoniska dyrgripar. Projektet finansieras av Finlands Akademi och leds av Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria.

– Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad. Trots kyrkans enorma kulturhistoriska betydelse har det inte gjorts någon grundlig arkitekturhistorisk inventering av den sedan 1920-talet, säger Panu Savolainen.

Vi träffas vid Åbo domkyrkas huvudentré i slutet av augusti. Det vimlar av turister inne i kyrkan. De fotograferar ivrigt de 560 år gamla välvda taken.



Panu Savolainen är professor i arkitekturhistoria. Han leder ett forskningsprojekt som bland annat ska klargöra Åbo domkyrkas ålder.



– Åbo domkyrkas svartbok Registrum Ecclesiae Aboensis avslöjar att de välvda taken gjordes av en hantverkare som på latin fick epitetet Petrus Murator de Kymitto. Det kan betyda att muraren med förnamnet Peter hade en koppling till Kimito, men vi vet inte med säkerhet vilken anknytningen är.

Svartboken innehåller närmare 727 dokument om biskopsstolen och Åbo domkyrkans egendom mellan åren 1229 och 1515.


Forskarna oeniga om när den byggdes

Ett fokusområde inom projektet är att precisera kyrkans ålder med hjälp av skriftliga källor och en naturvetenskaplig granskning av kyrkans byggmaterial. Trots att det finns många påvliga bullor om Åbo domkyrka råder det en skriande brist på skriftliga källor om själva bygget av kyrkan.

– Det påstås att Åbo domkyrka invigdes 1300, men i själva verket är forskarna oeniga om tidpunkten för invigningen. Vi vet också att det ordnades festligheter då biskop Henriks kvarlevor flyttades från Nousis kyrka till Åbo domkyrka efter 1309. Årtalet för de festligheterna är likaså höljt i dunkel.

Enligt Savolainen förblir det oklart när kyrkan egentligen byggdes och hur gamla de äldsta delarna av kyrkan är.

– Vi ska bland annat analysera enskilda tegelstenars ålder för att komma sanningen på spåren. I praktiken går det till så att tegelstenarna värms upp, varefter vi mäter den mängd ljus och strålning som tegelstenen avger för att komma underfund med den tidpunkt när den har hårdbränts.




Ett medeltida fönsterbräde, som till vissa delar har skadats i en eldsvåda, ska genomgå en tidsanalys i samband med projektet.



Det som trasslar till det är att Åbo domkyrka har brunnit flera gånger under medeltiden, vilket försvårar en naturvetenskaplig tidsbestämning av enskilda tegelstenar.

Filosofie doktor Tanja Ratilainen har tagit prover av tegelstenar på domkyrkans vind och i källaren, som till stora delar har förskonats alla eldsvådor. Utöver analyser av tegelstenar existerar planer på att ta prover på kyrkans medeltida träkonstruktioner.

En jämförelse med andra domkyrkor i Östersjöregionen kan också ge en fingervisning om Åbo domkyrkas ålder.

– Åbo domkyrka har i ett arkitektoniskt hänseende mycket gemensamt med flera medeltida kyrkor i Baltikum och Nordtyskland. Till exempel Sankt Olovs kyrka i Reval har många likheter i interiören. Det är rimligt att anta att balttyska hantverkare har engagerats i bygget av Åbo domkyrka.


Tillbaka till medeltiden

Savolainens forskarteam vill rekonstruera kyrkans utseende såsom den har sett ut under medeltiden. I forskningsplanen ingår att teamet med hjälp av laserteknik och visuell dokumentation ska skapa tredimensionella bilder som synliggör de arkitektoniska skiktningar och den inredning som fanns i kyrkan för 500–700 år sedan. Att skärskåda över tio miljoner tegelstenar är ingen enkel uppgift.

– Om en Åbobo från medeltiden skulle besöka dagens Åbo domkyrka vore hen säkert förskräckt över hur kal och steril den är i dag. Alla väggbonader, gobelänger och alla dåtida möbler saknas numera.

Filosofie doktor Katri Vuola ska bland annat analysera en medeltida träskulptur på Kristus som har förvarats i Åbo domkyrka för att tidsbestämma en del av interiören.

Forskningsprojektet pågår till och med 2028. De första resultaten från projektet kommuniceras i januari 2026. Projektets budget är 550 000 euro.

Text och foto: Mikael Sjövall


Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21

domkapitlet. Kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling tillsätts inte utan ledigförklaras på nytt nästa år. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan och sköter tjänsten fram till slutet av juni, meddelar domkapitlet idag. 20.10.2020 kl. 17:20

vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00