Professorn i religionsvetenskap Mordechai ”Motti” Inbari vid Pembroke-universitetet i North Carolina i USA är expert på kristen sionism. Tillsammans med sin kollega, statsvetaren vid Bostons universitet Kirill Bumin har han också kartlagt hur partier, politik, profetior och messiaslängtan statistiskt fördelar sig bland dagens israeler.
Det har en stor betydelse; USA:s president Donald Trump har ett starkt stöd bland de evangelikala med sin starka kristna messianism och deras bild av Israels roll i de yttersta tiderna.
– Men den typiska kristna sionisten vet oftast inte så mycket om politiken i Israel. Man ser vad man ser i sina kanaler och stöder Israel för att det svarar mot ens bibelsyn. Vi har också forskat i Storbritannien, men i Europa är de här kretsarna ju så mycket mindre.
Judisk eskatologi, läran om tidsålderns slut, och den kristna läran om tusenårsriket och Jesus återkomst till jorden är distinkt olika, säger Motti Inbari. Men tanken om Guds förbund med Abraham och om hur judarna som det utvalda folket ska återfå sitt eget land är gemensam.
Unga israeler väntar messias
Inbari och Bumin gjorde våren 2023 – ett halvt år innan 7 oktober-attacken – en omfattande undersökning av vad dagen israeler tänker om profetiorna och hur det syns i politiken i Israel.
Deras undersökning visade något överraskande att unga vuxna i Israel i åldern 18–29 år i dag är de mest troende i landet.
63 procent av dagens unga i Israel väntar en messias.
Över 60 procent av dagens unga israeler säger sig vänta en messias. Närmare hälften, 49 procent, tror också att det Tredje templet, efter de två som förstörts i den judiska historien, en dag kommer att byggas på Tempelberget i Jerusalem.
Den öppna platsen är i dag delad som en helig plats mellan judar som ber vid Västra muren, och muslimernas Haram esh Sharif, som också omfattar al-Aqsa-moskén från 600-talet.
Israel intog tempelområdet under sexdagarskriget 1967. Kriget för snart 60 år sedan var militärt en suverän manöver: Israel intog förutom Jerusalem också alla de områden som sedan dess har gett rubriker: Gaza, Västbanken, Sinai och Golan, av de arabiska grannländerna. Från templets tomma plats i Jerusalem, som har internationell status, backade Israel däremot direkt.
Besvikelsen som radikaliserade Israel
– Efter sexdagarskriget var de ortodoxa judiska sionisterna entusiastiska. De såg utgången som ett tecken från Gud att de yttersta tiderna var nära, och började bosätta de nya områdena för att befästa det de såg som en gudomlig plan, säger Motti Inbari.
Israels militär fick också efter sexdagarskriget närmast en messiasroll av religiösa nationalister i deras föreställningar om framtiden.
Professor Motti Inbari forskar i politik och messianism.
De ortodoxas största bakslag blev Gaza 2005, säger Motti Inbari. Under premiärminister Ariel Sharon, en officershjälte från sexdagarskriget, drog Israel sig tillbaka från Gaza. Bosättare tvångsevakuerades till centrala Israel i ett av många försök att byta land mot fred med palestinierna.
Bosättningar är nya förstäder där det är billigt att bo.
– Med det förändrades bosättarrörelsen i grunden och blev mer radikal. Det är de krafterna som i dag styr (premiärminister Benjamin) Netanyahus regering, säger Motti Inbari.
De israeliska bosättningarna byggs nu, fast med blandade motiv. Det är inte bara mark som utlovats i Bibeln, som är viktigt för en del. Det är också mera krasst –billigt boende, som annars i Israel är dyrt.
Kring Jerusalem, på formellt palestinsk mark, växer förstäder, Ma'ale Adumim, Pisgat Ze'ev, eller Har Homa, därifrån man snabbt pendlar till centrum, säger Motti Inbari.
Styr via undervisningsministeriet
Två tredjedelar av israelerna stöder i dag något högerparti. Den kvinnliga premiärministern Golda Meir blev den sista stora vänsterledaren i landet. Sedan 1977 har det dominerande partiet varit högerns Likud, säger Motti Inbari.
När omkring en tredjedel av Israels befolkning i dag hör till någon ortodox grupp har nyare partier uppstått till höger om Likud, ofta oöverskådligt för omvärlden för att de bildar nya allianser från val till val.
Två ministrar i Netanyahus regering har stuckit ut också internationellt. De är finansminister Bezalel Smotrich från Mafdal-partiet och ministern för nationell säkerhet Itamar Ben-Gvir från Otzma (Styrka). De två partierna har sju respektive sex platser av parlamentets totalt 120.
I konflikten med palestinierna betonar de sina mål lite olika. Smotrich är mera inne på Eretz Israel-tanken om att ge Israel dess gamla gränser från Gamla testamentet. Själv bor han i en israelisk bosättning på Västbanken.
Ben-Gvir är mera fokuserad på Tempelberget och Jerusalem och på direkt konfrontation med muslimer. I våras stormade unga radikala israeler moskén, och i slutet av juni hävde Ben-Gvir som polisminister ett långvarigt religiöst tabu och förbud i Jerusalem, att judar inte får be, sjunga eller dansa på den muslimska delen av platsen.
– De talar ett folkmordets språk (om palestinierna), om att de ska slås ner ”fullständigt”, men lämnar öppet vad de menar med det, säger Motti Inbari.
Ortodox tro är inte i Israel alltid liktydigt med extremhöger. Bland Ben-Gvirs och Smotrichs anhängare stöder mindre än hälften den religiösa tanken om ett band mellan staten Israel och en judisk messias.
"Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg min brors barns skolböcker."
Messiastanken stöds i övrigt av 49 procent av den vuxna israeliskt judiska befolkningen – någon som en dag ska uppträda som en gestalt för fred och välstånd, visar Inbari och Bumin.
Att särskilt unga israeler ser på framtiden i så religiösa termer har Motti Inbari en förklaring till. I israeliska regeringar har de ultraortodoxa i nästan 50 år ofta siktat på att få råda över undervisningsministeriet, säger han.
– Jag kunde inte tro mina ögon, när jag såg min brors barns skolböcker. Sättet att undervisa historia var så ortodoxt, messianskt, nationalistiskt och högervinklat, säger Motti Inbari.
Så spelar det också in att de ortodoxa unga så snabbt blir fler i befolkningen. De kommer ofta från familjer med sju, eller kanske upp till tio barn.
”Sjunde oktober behöver sjunka in”
Benjamin Netanyahus stora högerparti Likud, med 32 platser i parlamentet, har också börjat få en bredd av väljare, från helt sekulära till starkt troende, visar Inbaris och Bumins undersökning.
– Netanyahu ger nästan alltid bara inspelade eller iscensatta uttalanden och ställer sällan upp för journalister. Allt oftare hänvisar han till Bibeln, särskilt i USA där han talar om kung David och så där, rakt in i de evangelikalas dna. Men genom sitt bibelciterande har han gjort kriget mot Hamas till ett krig mellan judisk religion och islam, säger Motti Inbari.
"Ju längre tiden går, desto mera förödande kommer nästa val att bli för Netanyahu."
Hösten 2023 talade Netanyahu i ett tal om kriget i Gaza om kriget mot ”Amalek”, som anspelar på bibeltexter om amalekiterna som trakasserade Israels barn i öknen.
– Ett förfärligt misstag av Netanyahu. Det är en story om ett folkmord där Gud ger ett påbud om att döda alla, förstöra egendom, döda djur, spår och minnen. Och han kan ju förstås hitta på ursäkter. Men för soldaterna på slagfältet, av vilka många är ortodoxa judar, var det ju en ren hemlig signal.
– 7 oktober-händelserna behöver sjunka in. Ju längre tid det går, desto mera förödande kommer nästa val att bli för Netanyahu. Han är ju redan nu upp över huvudet anklagad för korruption. Det nya kriget med Iran kan hjälpa honom att hållas vid makten, men hur det går är för tidigt att säga.
FAKTA: TRO OCH POLITIK I ISRAEL
- Unga israeler under 30 är mest religiösa: 60 procent väntar en messias, 80 procent tror på Bibelns Gud.
- Seniorer över 65 är minst religiösa: 46 procent tror inte på ett liv efter döden, 57 procent väntar
ingen messias. - 49 procent av alla vuxna israeler tror på en kommande messiansk tidsålder av fred och välstånd.
- Ortodoxt judiska partier i Israels parlament, i mandat av totalt 120: Shas 11, Mafdal 7, torahpartiet
UTJ 7 och Otzma 6. De förespråkar israelisk bosättning i Palestina och ett bibliskt Storisrael. - Likud, högerparti lett av Benjamin Netanyahu. Partiet är störst i knesset och har dominerat i Israel
sedan 1977. Lockar allt fler troende och ortodoxa judar.
Artikeln bygger på Inbari-Bumin: Israeli Jewish Attitudes toward Core Religious Beliefs in God, the Election of Israel, Eschatology, and the Temple Mount (2024). Vi har också talat med Finska Missionssällskapets landschef i Israel, teologen och religionsvetaren, docent Maria Leppäkari.
