Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan.

Påvens bakgrund ingen självklarhet – ”Det gör också något med ens ledarskap tror jag”

NY PÅVE.

Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

9.5.2025 kl. 13:39

Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan. Han följer aktivt med olika skeenden inom det som idag räknas som världens största kristna samfund.

Som präst och forskare i teologi närmar jag mig den här traditionen både utifrån gemensamma historiska rötter, inte minst inom medeltida tysk mystik, och från ett samtida receptivt eller läraktigt ekumeniskt perspektiv, säger han.

Jimmy Österbacka var på plats i Rom då påve Franciskus begravdes.



Av en händelse råkade det sig så att Jimmy Österbacka vara på plats i Rom då påve Franciskus begravdes. Han valde att delta i begravningsmässan på Petersplatsen.

– Det var en oförglömlig upplevelse med många människor. Jag tänker på det fortfarande och det blir med säkerhet ett minne för livet.

Då den vita röken en dryg vecka senare steg mot himlen satt han på strategimöte tillsammans med Pedersöre församlings anställda och förtroendevalda.

– Vi drack det avslutande kaffet då en vän skickade ett meddelande om att det kommit vit rök. Det gick snabbare än jag väntat, så det var spännande. Den största överraskningen var nog att det blev en amerikan.

Vad gäller framtiden tror Jimmy Österbacka att den nyvalda påven, Leo XIV, kommer att fortsätta bygga på Franciskus arv genom att bygga broar framom murar.

– Men på sitt eget sätt. Leo XIV har kallats för en "mittenkandidat" men har också ett fokus på mission och evangelisation.

Precis som Franciskus har också Leo XIV bakgrund i en religiös orden. Franciskus var jesuit och Leo XIV är högste ledare för Augustinerorden, alltså samma orden som Luther tillhörde.

– Det är inte självklart att påvar har en sådan bakgrund. Men det innebär djup andlig formning i liv i gemenskap och ett disciplinerat böneliv. Det gör också något med ens ledarskap tror jag.


Hur påverkar det då medlemmar i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att den romersk-katolska kyrkan har en ny ledare, sipprar det alls ner till oss kan man fråga sig?

Jimmy Österbacka konstaterar att samarbete och ekumenik är fenomen som går igenom och mellan samfunden – det ser väldigt olika ut på olika platser.

Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

– Oavsett vad man tycker om petrusämbetet så kan man inte förneka att det är en inflytelserik position i världen idag, både andligt och politiskt. Men det viktigaste är fortfarande att kommunicera skönheten och glädjen i att känna Jesus Kristus, som också Leo XIV har sagt.

Rebecca Pettersson


konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00