Välkommen till Petruskyrkans lekrum, hälsar Anne Koivula! Här kan man alltid leka under gudstjänsttiden.

Söndagsskola – traditionen söker nya former

Helsingfors.

Hur fungerar gudstjänsten bäst för barnfamiljer? Församlingarna försöker variera mellan söndagsskola och familjeanpassade gudstjänster.

6.5.2025 kl. 21:11

Några gånger per termin erbjuder både Johannes och Petrus församling en form av parallellprogram för barn, som pågår under gudstjänsttiden på söndag.

Vi börjar alla tillsammans i kyrksalen med att sjunga och be, och så välsignar vi barnen innan de går till sitt eget program. Där läser vi sedan ofta en bibelberättelse tillsammans och pratar lite kring den. Vi ber en enkel bön på något sätt, kanske med hjälp av bönestenar. Ofta finns det också en möjlighet att pyssla. Vi brukar bjuda på saft och kex och man hinner oftast också leka en stund, berättar Anne Koivula som är präst i Petrus församling.

Församlingen erbjuder barnprogram under Petrusmässor, det vill säga cirka en gång i månaden. Johannes församling å sin sida erbjuder tre–fyra söndagsskolsamlingar per termin i samband med mässan i Johanneskyrkan, Tomaskyrkan eller Drumsö kyrka.

– Söndagsskola är ett traditionellt namn vi använder för att anknyta till vår brevsöndagsskola, berättar Helena Hollmérus, som är ledare inom småbarnspedagogiken i Johannes församling och som tillsammans med barnledarna planerar och genomför bägge söndagsskolorna – en på plats i kyrkan och en som man kan beställa hem per post.




Helena Hollmérus tipsar om barnens pysselhylla, som finns längst bak i Johanneskyrkan. Där finns också en babyfilt och leksaker att låna. FOTO: Nina Österholm

Någon regelrätt lektion med katederundervisning är det däremot inte frågan om i någon av söndagsskolorna. Fokus ligger på pyssel och berättelser som anknyter till kyrkoåret, gemenskap och glädje.

Ritualer som hör ihop med tron, som ljuständning och bön, är också viktiga. Jag vill att söndagsskolan ska ge grundtrygghet och hopp. Jag vill också gärna lära barnen att bönen ger trygghet och hjälp i världen. Vi får känna att det finns någon som är större än vi som kan hjälpa oss på vägen, säger Hollmérus.

Brevsöndagsskolan, som kan beställas från församlingen, innehåller bibelberättelser och pyssel, ibland ett bönekort eller en massagesaga.

– Många barn blir överlyckliga över att få ett eget brev på posten, det är så ovanligt i dag. En familj berättade att de använder söndagsskolebrevet som sin andaktsstund. De läser berättelserna, tänder ljus och pysslar, berättar Helena Hollmérus.


Käpphästar och maracas

Matteus församling erbjuder ingen söndagsskola men i kyrksalen finns en lekhörna där unga gudstjänstbesökare kan läsa, rita eller vila. Några gånger per termin ordnas också en familjegudstjänst där allt från musik och predikan till nattvardsgång är anpassat för småbarnsfamiljer.

– Vi ordnar också särskilda familjemässor och senast på palmsöndagen red vi in i kyrkan med käpphästar, viftade med färggranna sjalar och spelade maracas. Predikan var i form av en lekberättelse med rörelser, så man fick också springa en stund i kyrksalen, berättar Anne Koivula i Petrus församling.


Kan man på riktigt ta med sina barn till kyrka fast de för ljud och springer runt?

– Absolut, kyrkan ska vara öppen för alla åldrar. Jag tycker att det är fint att barn för med sig liv till kyrkan. Det är en stor glädje att ha dem med och de får synas och höras, precis som också vi vuxna, säger Koivula.

Helena Hollmérus hoppas på möjlighet att utveckla gudstjänstlivet för barn och familj i Johannes församling. Egentligen skulle hon vilja erbjuda en helt egen gudstjänst för barnen med kreativa uppgifter för alla.

– En glad och familjär stämning är viktigt, en känsla av att här hör jag hemma och får vara som jag är.

Text: Ulrika Lindblad och Nina Österholm


forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37