Återväxten är tryggad i den svenska församlingen i Tallinn.

”Det finns ett sug efter kyrkliga traditioner i Estland”

ESTLAND.

Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning.

6.5.2025 kl. 14:15

Det sprudlar av liv på Riddaregatan i gamla stan i Tallinn (Reval). S:t Mikaels svenska församling har lockat till sig ett tjugotal barn som går i söndagsskola i samband med Kyrkpressens besök.

Vid ett av borden invid sakristian pågår läxläsning. Vid ett annat bord förlustar sig barnen med mobilspel. En halv timme senare står de små liven andäktigt i samlad tropp vid entrén till kyrksalen.

– Det finns ett sug efter traditioner i det här landet. Estland blev berövat på sina kyrkliga traditioner under den sovjetiska ockupationen och nu pågår återuppbyggnaden, säger Patrik Göransson, kyrkoherde för S:t Mikaels församling.

Göransson är född och uppväxt i Sverige, men har varit kyrkoherde för den svenska församlingen i Tallinn i över två decennier. De första skriftliga källorna om den svenska församlingen i Reval är från 1531. I dag har församlingen cirka 400 medlemmar. De flesta av dem är estlandssvenskar.

– Vi har fler dop än begravningar i vår församling. Återväxten är stabil. Varje gång en äldre församlingsmedlem dör och det ordnas begravning träffar jag den avlidnas yngre släktingar. En del av dem vill engagera sig i vår församling, säger Göransson.


Revitalisering och minnesvård

Till skillnad från nuvarande sedvänjor i Finland och Sverige kan en estnisk begravning ta flera dagar i anspråk.

– Vi har förrättningar enligt det gamla konceptet med kistläggning och riter som hjälper de anhöriga att hantera sorgen. Det inbegriper välsignelser och andakter såväl i hemmen som i kyrkan. Då lär man känna folk.

Revitaliseringen av det kyrkliga livet på svenska i Estland kretsar bland annat kring återuppbyggnaden av kapell, kyrkor och prästgårdar som förstördes av den ryska ockupationsmakten 1940–1991.

– Vi har jobbat hårt med att renovera kapellen på Stora Rågö och Nargö. Vår församling är därtill aktiv på Ormsö och Runö, i synnerhet under sommarhalvåret.

Patrik Göransson har axlat rollen som en estlandssvensk kulturbärare. Han håller en lång rad kyrkliga förrättningar i den estniska arkipelagen, besöker församlingsmedlemmar i förskingringen och har en central funktion i samband med till exempel Olofsdagarna på Ormsö och den estlandssvenska sång- och dansfesten i Hapsal.

– Vi återställer kyrkogårdar som vandaliserades under det sovjetiska väldet. Arbetet går ut på att fastställa vem som äger gravarna, restaurera gravstenar och idka minnesvård.


–––––––––––––––

Estlands religiösa landskap i dag

– 58 procent av estländarna är konfessionslösa.

– 29 procent av landets befolkning uppger att de har en religiös övertygelse.

– Cirka 25 procent hör till ett religiöst samfund.

– År 2000 uppgav 14 procent att de var lutheraner. Nu är andelen 8 procent.

– År 2000 var 14 procent av befolkningen ortodoxa. Nu är andelen 16 procent.

– 9,2 procent är ateister.

–––––––––––––––


Estniska svenskbygder på tapeten

Just nu är Göransson aktuell som författare i en antologi om det svenska kyrklivet i Estland. Essän publiceras av det estniska nationalmuseet i samband med en stor utställning om estlandssvensk kultur. Utställningen ”Estlandssvenskar – strandade och rotade” öppnar den 24 maj och kan beskådas i Tartu (Dorpat) till och med juni 2026.

Som ett led i församlingens kulturhistoriska arbete har Göransson tagit initiativet till ett nytryck av den revalska psalmboken från 1695. Nytrycket har i sin tur inspirerat musikern Sofia Joons att arrangera och sjunga estlandssvenska koraler som kommer att klinga i finska och estniska kyrkor i höst.

Enligt kyrkohistoriker Riho Saard vid Tallinns universitet har kyrkans starka ställning bland estlandssvenskarna en given förklaring.

”Det handlar om kulturella traditioner och identitet. Den lutherska kyrkan i Estland grundade ett eget svenskt prosteri redan 1921”, skriver han i ett mejl till Kyrkpressen.

Han får medhåll av Lea Altnurme, professor i religionssociologi vid Tartu universitet.

– Jag antar att den lutherska kyrkan stöder estlandssvenskarnas identitet och att kyrkan av samma anledning har en så stor betydelse för estlandssvenskarnas kultur, säger Altnurme.

Patrik Göransson ser den svenska församlingens folkliga förankring som en delförklaring till kyrkans starka ställning bland estlandssvenskarna.

– På de estniska öarna uppfattades den svenska församlingen som en folkkyrka.


Myter och massavhopp

Varför har landets estniskspråkiga majoritet då till stora delar övergivit kyrkan? Vi låter frågan gå till Riho Saard.

”Tron på Gud sviktade redan i början av 1900-talet i takt med att folkbildningen stärktes. Diskussionen kring teodicéproblematiken bidrog också till utvecklingen. Under den sovjetiska ockupationen av Estland bröts de kyrkliga traditionerna”, skriver Saard.

Med teodicéproblemet avses det motsägelsefulla i tanken om Guds godhet och allsmäktighet samtidigt som det finns ondska och lidande i världen.

Lea Altnurme skriver inte under Riho Saards teori.

– Under början av 1900-talet fanns det flera aktörer som spred myter om kristendomen som en främmande och våldsam religion som saknade folklig förankring i Estland. Det bidrog till utvecklingen. Massavhoppen från kyrkan började under den sovjetiska ockupationen, säger Altnurme.

Endast en tiondel är ateister

Enligt Altnurme hörde omkring 80 procent av den estniska befolkningen till kyrkan ännu på 1920-talet. I dag uppger 58 procent av estländarna att de är konfessionslösa, enligt Eesti Statistika. Endast 29 procent meddelar att de har en religiös övertygelse och en fjärdedel av estländarna säger sig tillhöra ett religiöst samfund. Cirka 9,2 procent uppger att de är ateister. Andelen konfessionslösa estländare har vuxit från 40 till 58 procent de senaste 25 åren.

– Esterna är religiösa, men på sitt eget individuella sätt. Den individuella religiositeten bygger ofta på en kombination av andlig sinnlighet, naturreligion och inslag av kristendom, säger Altnurme.

Till naturreligionens väsen hör att vissa fysiska platser blir föremål för gudomlig dyrkan.

– Det finns många heliga platser i Estland som i folktron är besjälade och gudomliga. Det finns till och med appar som hjälper dig att hitta dessa platser. Naturreligionen lever sida vid sida med kristendomen. Tyvärr talas det inte så mycket om den här typen av andlighet, säger Altnurme.

Enligt Riho Saard kan statistiken leda oss vilse.

”Intresset för religiositet och existentiella frågor har inte försvunnit någonstans i Estland. Människan har psykologiska böjelser som uppmuntrar till religiöst tänkande”, skriver Saard.


Tror inte på religiös väckelse

Andelen estländare som uppger att de har en religiös övertygelse har varit på samma nivå de senaste tre åren.

– Jag tror inte på ett uppsving för den kristna kyrkan eller att vi får se en religiös nyväckelse i Estland. Där avviker Estland från sina grannländer Finland och Sverige, säger Altnurme.

S:t Mikaels församling avviker från trenden.

– Vi ordnar numera veckomässa på estniska varje onsdag från Mikaelidagen till påsk. I det sammanhanget ser vi ett växande antal unga som deltar i gudstjänsterna. Det kommer nya intresserade som vi inte har sett till tidigare. Det är en glädjande utveckling, säger Göransson.

Han ser inte sekulariseringen som ett hot mot kristendomen i Estland.

– Kyrkan har fortfarande ett stort inflytande i Estland. Ingen protesterar mot skolgudstjänster såsom man gör i till exempel Finland och Sverige.

Det politiska etablissemanget i Estland vill inte heller hålla kyrkan på armlängds avstånd.

– Estlands president Alar Karis samarbetar regelbundet med den estniska evangelisk-lutherska kyrkans ärkebiskop Urmas Viilma, säger Göransson.

I Finland slits den evangelisk-lutherska kyrkan itu på grund av tvister kring synen på samkönade vigslar. Så är det inte i Estland.

– De samkönade vigslarna är en icke-fråga här i Estland eftersom prästerskapet i regel inte har vigselrätt. Vi präster kan ansöka om rätten att viga par, men det kräver så mycket pappersarbete att de flesta låter bli, säger Göransson.


Hur ser du på kyrkans framtid i Estland?

– Gud har instiftat kyrkan. Det är inte i våra händer.

Text och foto: Mikael Sjövall


julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00