Jarl Nystrand ägnade många tiotals år åt hjälparbete i vänförsamlingarna i Estland, vid sidan av sitt vanliga jobb.

Fönstermannen med ett uppdrag

BJÖRKÖ.

Gamla fönster och förfallna kyrkor – det kom att bli Jarl Nystrands hjärtesak i Korsholms vänförsamlingar i Estland. Han har mött både tacksamhet och upprörda känslor i hjälparbetet.

3.3.2022 kl. 00:00

Församlingarna i Korsholm har sedan mitten av 1990-talet vänförsamlingar i Pärnu prosteri i Estland. Församlingen Treimani blev Replots vänförsamling.

– Treimani, som gränsar mot Lettland, var ganska fattigt. Det är en fiskeby, med lite jordbruk och mest gamla människor. De yngre har flyttat för att det inte finns utkomstmöjligheter, berättar Jarl Nystrand.

I byn fanns en skola och en liten kyrka som var ganska förfallen. Det var där som Jarl Nystrand, som varit församlingsaktiv i hela sitt liv, kom in i bilden.

– Eftersom jag har haft snickeriföretag här i Björkö så tog vi mått på kyrkfönstren, och vi var där i flera repriser och konsulterade folk om vad de behövde och vad som behövdes för kyrkan. Det fanns stora behov av allt möjligt.

Nystrand började tillverka fönster, materialet bidrog han med själv. Och på sikt blev han engagerad i alla vänförsamlingar som Korsholm har.

– Jag har varit i Estland ett tjugotal gånger, bland annat med förnödenheter som folk samlat ihop.

Hans fönstertillverkning blev också välbekant där borta.

– Under ett av mina sista besök i Pärnu kom jag ut från mitt hotell, då stannade en dam mig på gatan och frågade om jag är ”ikkunamies” (fönstermannen). Det visade sig att hon var kyrkoherde i Audru församling.

Fönstermannen blev hans smeknamn i vänförsamlingarna.

När det inte går som tänkt

Jarl Nystrand har många äventyr i bagaget under åren av hjälparbete, såsom stormar på Finska viken och fönsterglas som hamnat på villovägar. Och en gång fastnade han med en lastbil i tullen på estniska sidan.

– Bilen var full av kylskåp och spisar som vi samlat ihop. Byråkratin på den tiden var mycket svårare än den är i dag.

Efter sex timmar kom han loss med hjälp av en estnisk väns son som jobbade som tulltjänsteman på lettiska sidan.

Jarl Nystrand har också varit med om att hjälpande gester slagit fel.

– Ett äldre par som inkvarterade oss under en av resorna hade väldigt trasiga underlakan. Följande gång hade jag köpt med ett par lakan. Men frun i huset tog väldigt illa upp och frågade om det hon har inte duger. Det var en balansgång. Man skulle vara väldigt försiktig när man tog dit något man tyckte de skulle behöva.

Ett soligt minne är att han fick vara med och bidra till en snickarverkstad på ett barnhem i Daugavpils i Lettland, via Baltikumvännerna i Korsnäs.

– Det fanns så duktiga pojkar där. De hade ett litet utrymme men inga maskiner.

Jarl Nystrand gick runt till företag i Vasa och tiggde ihop verktyg.

– Vi fick ihop en hel snickarverkstad, för när maskinerna väl kom fram fick de också större utrymme.

Han fortsatte hjälparbetet i ett tjugotal år, också trots motgångar.

– Jag såg att folk uppskattade det vi gjorde. Och så var jag inte ensam, jag vill rikta ett stort tack till min kamrat, förra fastighetschefen i samfälligheten, Bengt Vestlund samt alla anställda och frivilliga som hjälpte till.

Ulrika Hansson


kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54