Det är bättre att vara aktiv, då mår man bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om känslan av hopplöshet tre år efter att Ryssland anföll Ukraina.

Ukrainska Iryna Gorkun-Silén: ”Det hjälper att göra något”

Ukraina.

Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget.

28.2.2025 kl. 20:47

Den 24 februari hade det gått tre år sedan Ryssland invaderade Ukraina. För att minnas dagen och krigets offer ordnade Helsingfors kyrkliga samfällighet ljuständning på Senatstorget.

En som var där var ukrainska Iryna Gorkun-Silén, som är kulturkoordinator vid Ukrainska föreningen i Finland.


Det har gått tre år sedan Ukraina invaderades, och kriget fortsätter. Hur känns den här dagen för dig?

– Jag kan inte tro att det redan gått tre år. Jag har ju hoppats och hoppats att det ska sluta snart. Och samtidigt är det just nu svårt att vara positiv.

För tre år sedan var hon höggravid hemma i Finland: hon skulle få barn i slutet av februari.

– Det var svårt för mig. Jag tittade på all nyheter och såg gravida kvinnor som inte hade det lika bra som jag. Jag var tvungen att försöka tänka på goda saker i stället.

I samband med kriget blev hon aktiv i Ukrainska föreningen i Finland. Hon är musiker, doktorand vid Sibelius-Akademin.

– När kriget bröt ut började vi göra mer tillsammans, och min halvtidsanställning som kulturproducent blev med tiden en heltidsanställning.

Under krigsåren har hon rest till Ukraina tre gånger.

– Varje gång tar jag med mig musikinstrument till unga ukrainska musiker. Jag har kontakt med musikskolor i Ukraina, bland annat i Irpin, Charkiv, Sumy och Borodjanka, och innan jag åker frågar jag vad de behöver. Vi säljer biljetter till konserter vi ordnar i Finland och för pengarna köper vi instrument.


Hur ser du på Ukrainas framtid?

– Det beror på vilken dag du frågar mig. Vissa dagar känns det att allt ser dåligt ut, jag vet inte ens om Ukraina finns nästa år. Det har gått så länge och ingenting händer. Så många människor och länder hjälper till, men det räcker ändå inte. Många av mina vänner har flyttat från Ukraina. Några har återvänt, men de som bor annanstans är ganska pessimistiska. De vet inte om de någonsin kommer att återvända.

– Men det kommer också dagar då jag tänker att det kan sluta bättre.


Här i Finland tänker vi kanske att det kan gå för Ukraina som för oss: att landet måste avstå från territorium men ändå bevara sin självständighet. Vad tror du?

– Jag tänker inte att det räcker, jag tror inte att det stoppar Ryssland. Jag känner många från Donetsk, eller sådana som flyttat från Krim eller Mariupol, Irpin och Butja. Jag tror att min bild av Ryssland påverkas av det. Jag tror inte att Ryssland nöjer sig med territorier. Det hjälper inte att prata om vad vi ska ge upp, något annat måste stoppa dem först.


Är det viktigt att finländare samlas och tänder ljus för Ukraina?

– Ja. Och jag tror inte det är viktigt bara för ukrainare utan för finländare också. Det påminner oss om att kriget inte är slut, det pågår fortfarande. Men det är också något med ljus – ett ljus ger en känsla av att något är lite bättre.

– Jag hörde en skådespelare säga att den bästa sak vi kan göra är att vara aktiva på något sätt. För det är något vi behöver. Jag är jätteimponerad av alla finländare som kör bilar med bistånd till Ukraina.


Iryna Gorkun-Silén

Gör: Flöjtist, doktorand vid Sibelius-Akademin, kulturkoordinator vid Ukrainska föreningen i Finland.

Familj: Man, två barn och en hund.

Lärt sig svenska: av sin man, sina barn och på Arbis.

Vackraste ordet på ukrainska: ”kokhannya”, kärlek.

Text: Sofia Torvalds


krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00