Påskfastan pågår i västkyrkan 40 dagar före påsk. I år början fastan den 5 mars.

Under fastan får vi släppa taget om våra begär

fastan.

Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta.

24.2.2025 kl. 19:42

De flesta av oss vill leva ett gott liv. Vi strävar efter goda relationer. Vi längtar efter att känna mening, och vi mår ofta bäst då vi har tillräckligt. Att leva i brist är tungt, men också överflöd utmanar oss.

– Om man tänker efter vill de flesta kanske inte ha ett enkelt liv eller ett roligt liv, utan snarare ett gott liv. Ett meningsfullt liv som får betyda något, säger Jakob Edman.

En av de första dagarna i februari har prästerna Jakob Edman, Jan-Gustav Björk och Jimmy Österbacka samlats i Jakobstad för att öppna upp fastan för oss. Strävan efter ett gott liv hör ihop med fastan enligt dem. Båda tangerar gränser.

– Det som många missförstår med fastan i dag är att de tror att det rör sig om gärningslära eller någon diet. Så är det inte. I kristen tradition fastar vi för att kontrollera våra behov så att de inte utvecklas till begär, säger Jimmy Österbacka.

Att vi har behov av närhet, kärlek, mat, kläder och sömn – det är gott. Våra behov kommer från Gud.

Det som kallas begär är då behoven blir vildvuxna. Behovet av kontakt med andra människor kan bli en rädsla för utanförskap om man missar något på sociala medier, eller en omåttlig jakt på likes och bekräftelse.

– Sådant tar makten över oss. Fastan är en övning i frihet, för hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

Ett vanligt missförstånd är att man i fastan ska lämna bort sådant som är dåligt – men fastan handlar om att lämna bort det goda.

– Det som är dåligt i våra liv kan vi lämna bort när som helst, men under fastan lämnar vi bort något viktigt för att fokusera på det viktigaste, alltså Gud i det här fallet. Men också för att det goda ska hållas gott, säger Jakob Edman.


Ibland då man avstår kan man drabbas av högmod. ”Tänk att de har så svårt att avstå då jag klarar det så bra”, typ. Hur ska vi handskas med det?

– Om man går till ökenfädernas undervisning hör fastan primärt till det som berör kroppens lidelser, alltså frosseri, materialism, en otyglad sexualitet, girighet och sånt, säger Jimmy Österbacka.

– Vad gäller högmod och fåfänga, de andliga lidelserna, är det främsta vapnet bön. Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Fasta och bön hör ihop. Sambandet är väldigt tydligt.


Och hur börjar man fasta?

– Börja smått. Det hjälper en både att komma igång och att hålla ut. Man brukar säga ”börja så smått att du nästan föraktar det”. Det är också en lösning mot högmodet, säger Jakob Edman.

Att ha med sig någon på resan tror han också att är viktigt. Att dela den med en vän eller en andlig vägledare kan vara värdefullt.

Jimmy Österbacka poängterar att fasta inte är något vi kunde, borde eller måste. Det är något vi får. Det här betyder att också en fasta som inte blev precis vad man tänkt kan bli ett medel för Guds nåd. För fastan är inte en prestation.

Hur vi reagerar om vi själva upplever att vi misslyckas med vår fasta kan också ge viktiga insikter.

– Springer vi till Gud med vårt misslyckande är fastan ändå ett medel för Guds nåd. Drar vi oss undan har fastan blivit en prestation, säger Jan-Gustav Björk.

Vad kan ”att börja smått” vara?

– Det kan vara att varje vecka under fastan tänka ut en sak man kan avstå och skänka bort den. I det finns både glädjen i att ge, elementet av att avstå, och friheten i att få lämna bort något och inte behöva sköta om det längre, säger Jan-Gustav Björk.

– Jesus pratade mycket om att det finns en frihet i att ha mindre. Den sekulära varianten av det är minimalism.

Det kan också vara att avstå en måltid i veckan och ge pengarna till någon som inte fått en måltid den dagen.

Traditionellt har fastan ofta omfattat just maten. Det kan vara en ingång, men prästerna avråder från att man fastar från mat om man kämpar med fysisk eller psykisk ohälsa eller har en komplicerad relation till mat. Om man är osäker är det en bra idé att rådgöra med sin läkare.


Kärleken sitter i blicken

Just nu lever vi i vad sociologerna kallar för en uppmärksamhetsekonomi. Det värdefullaste vi har är vår uppmärksamhet, och i vår blick sitter också vår kärlek.

Jimmy Österbacka tror att många av oss skulle må bra av att fasta från telefonerna. Det skulle hjälpa oss att få syn på de människor vi lever med.

– Som kultur skulle vi kanske behöva börja där, i en ögonens fasta.

Jan-Gustav Björk har vid sidan av arbetet som präst också jobbat inom kyrkans familjerådgivning. Han håller med.

– I nästan alla samtal där det fanns problem i en relation fanns telefonen med som en komponent. Man uppmärksammade inte varandra utan blev fast i telefonen. Det är något som dränerar parrelationer på mycket kraft.


Är du rädd?

Mycket handlar alltså om att genom enkelhet, genom att avstå en del av våra begär, få syn på sådant som är gott.

Här gäller don efter person, men det goda kan vara: vårens första tussilago, en varm kram, endorfinerna efter ett bra pass på gymmet, ett avsnitt av en riktigt bra serie eller hur snön glittrar då det är riktigt kallt.

Ett avsnitt av en riktigt bra serie? Ja, till och med det kan vara något av det goda vi får fästa blicken på i fastan. Men för någon kanske bra serier blivit ett begär som tar upp mycket tid från annat som är gott. Fastan är alltid individuell.

Genom att rikta blicken mot det vackra och goda tränar vi oss i tacksamhet. Motsatsen till tacksamhet manifesteras ofta i att vara bortvänd från Gud. I en upplevelse av tomhet, rädsla och brist.

– Evagrius (kristen munk och asket som levde under 300-talet, reds anmärkning) skulle säga att det ytterst är rädslan som driver på frosseriet och girigheten. Jag är rädd för att inte få tillräckligt, så jag sluter mig och bevakar mina egna intressen, säger Jimmy Österbacka.

Det här kan gälla saker, pengar, makt, kontroll, relationer …

– Men Bibeln säger att kärlek driver ut all räddhåga. Då jag känner mig trygg och älskad vågar jag också öppna upp mig för andra och dela med mig.

Jan-Gustav Björk tror att vi i dag lätt förväxlar ett gott liv med ett gränslöst liv där ingen säger åt oss vad vi ska göra.

– Men varken våra erfarenheter som människor eller kristen tradition stöder det.

I kristen tradition är ett gott snarare ett liv i frihet. Och för att repetera: Hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

– Sant fri är man i den kristna traditionen då man är fri att älska och att göra det goda, säger Jakob Edman.


I Jakobstad undervisar Jan-Gustav Björk, Jakob Edman och Jimmy Österbacka kring fastan under fyra måndagar enligt följande

17.2 Enkelhet (frihet från överkonsumism), Jan-Gustav Björk

3.3 Avskildhet (frihet från överstimuli), Jakob Edman

24.3 Vilodag (frihet från överbelastning), Jan-Gustav Björk

7.4 Lärdomar av Antonius, Jimmy Österbacka

Föreläsningar kring fastetema klockan 18 i Församlingscentret. Möjlighet att fortsätta samtala i smågrupper utifrån studiefrågor klockan 19. Man kan också lyssna på föreläsningarna utan att delta i smågruppsdiskussioner.

Fördjupningsdag om fastan i Pedersöre kyrka 5.3.2025. Arr. Pedersöre prosteri. Kl. 16.00 ”Att söka det goda måttet”. Ville Kavilo

Kl. 16.30 ”Ett gott liv behöver gränser”. Jan-Gustav Björk, Jakob Edman m.fl.Tid för middag på stan. Kl. 19.00 Askonsdagsmässa. Jimmy Österbacka, Jakob Edman, Hannes Uunila.

Text och foto: Rebecca Pettersson


Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42