Så här såg det ut när Replot fick en kyrkoherde för fem år sedan. Nu sökes en ny med ljus och lykta.

Hjälper pengar jakten på herdar? Kanske.

PRÄSTBRIST.

På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men
lönen spelar helt klart en roll.

20.2.2025 kl. 12:00

En prästkatastrof har förutspåtts i Borgå stift länge – prästbristen tippades bli akut när de stora åldersklasserna gick i pension. Men det gick mycket bättre än väntat.

– Pensioneringsvågen med de stora årskullarna börjar vara över nu. Det finns en del öppna kaplans- och församlingspastorstjänster också nu, men oftast går det ganska jämnt ut, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Däremot är det brist på präster som kan vikariera om en präst av någon orsak är tjänstledig i några månader.

– Det är utmanande.



Linus Stråhlman är notarie vid domkapitlet.

Kyrkoherdebristen är också akut – men bara i vissa församlingar. I Österbotten har exempelvis herdetjänsterna i Replot och Larsmo utannonserats flera gånger utan att de fått någon sökande.

– Det finns ett begränsat antal präster som är behöriga för en kyrkoherdetjänst och är i ett sådant livsskede att de har möjlighet att flytta från en ort till en annan, säger Stråhlman.

Kyrkoherdetjänsten i Larsmo jobbar domkapitlet på i samarbete med församlingen. Herdetjänsten i Replot utannonserades på nytt i december.


Finns det en gemensam nämnare för församlingar som har svårt att hitta en kyrkoherde?

– Jag skulle inte säga det, svarar Stråhlman.

– Alla tjänster har för- och nackdelar. I Larsmo finns både skärgård och landsbygd, ekonomin är i skick och församlingen aktiv. Där är det många som deltar både i församlingen och i bönehusen. Replot är en liten skärgårdsförsamling, men den är välskött och ekonomin är i skick. Kyrkoherden där skulle gärna få vara mångsysslare. Det finns sökande som gärna vill jobba i en liten församling.

Också på Åland har det varit knepigt med herdetjänsterna. Eckerö-Hammarland har nu fått en tf kyrkoherde som sköter tjänsten i ett år från maj. Församlingen i Brändö-Kumlinge sköter Mari Puska, kyrkoherde i Mariehamn, nu vid sidan av sin egen tjänst.

– Brändö-Kumlinge är en av de första församlingarna på listan över sådana som står inför en strukturförändring.


Det handlar om pengar

Ett evigt problem med prästtjänsterna är pengar. Med tanke på att prästjobbet kräver en magisterexamen är lönen inte särskilt hög.

– Medlemmarna i domkapitlets plenum har aktivt fört fram att församlingarnas lönepolitik borde vara tydligare, mer öppen och genomskinlig. Det ska vara tydligt vad prästen får för lön. Det är församlingen som definierar lönenivån och arbetsmarknadsverkets gaffel är ganska bred. Vi kan bara lägga in fromma önskemål.

Linus Stråhlman påpekar att församlingen alltid kan välja att betala mer än miniminivån.

– Vi märker att kyrkoherdetjänster i mindre församlingar där man gått in för att skruva upp lönen har fått fler sökande. Man kanske tänker att det är ett heligt jobb att jobba inom kyrkan, men pengar spelar helt klart en roll. Präster är ju bara människor. Församlingarna kan styra ganska mycket med sin egen lönepolitik.

Olika församlingar kan alltså betala olika summor för samma jobb. Skillnaden kan vara så mycket som 500 euro.

– Det kan kännas lite orättvist.

En annan sak som enligt Stråhlman påverkar antalet sökande är hur tydlig arbetsbilden är.

– Det är definitivt bättre om en präst i förväg vet om hen i huvudsak ska jobba med förrättningar, konfirmandarbete eller mer diakonalt.


Är mer lön ett alternativ?

Kyrkoherdetjänsten i Replot är placerad i kravgrupp K20 enligt Kyrktak, som är det avtal arbetstagar- och -givarparterna har om löner i kyrkan. Det innebär en lönespridning på mellan cirka 4617 euro till 5786 euro.

– I lönen beaktas bland annat församlingens storlek. Med större församling ökar antalet anställda och mängden administration, säger ekonomichef Kari Harju vid Korsholms kyrkliga samfällighet. Det är han som bereder frågan gällande herdelönen i Replot, efter att församlingen valt kyrkoherde.

– Kyrkoherdarna i vår samfällighet ligger redan i den övre delen av gaffeln gällande lön. Vi har velat ha en enhetlig policy i lönebildningen.

Men ifall gemensamma kyrkorådet skulle vilja det kunde de välja att frångå beredningen och stanna för en högre lön.


Tycker du att det skulle vara en lösning att höja på lönen?

Kari Harju är tyst en stund – sedan svarar han att han inte vill uttala sig bara om kyrkoherdarnas lön. Han måste tala för alla.

– Vi har inte brist bara på präster och kyrkoherdar, vi har svårigheter att hitta behöriga anställda i alla yrkesgrupper. Och en orsak är att lönerna i kyrkan inte är höga.

Frågan om en tjänstekategori ska lyftas fram framför en annan är en värderingsfråga som han ger över till de förtroendevalda, säger han.

Han tror också att annat än lönen spelar in när en ort söker kyrkoherde.

– Det handlar om attraktionskraft i regionen. Hur många sökande får studieplatser i området? Hur attraktivt är det att studera till exempel teologi? Det är inte bara lönen som avgör. Men det är klart att lönerna i kyrkan inte klarar av att konkurrera med många andra branscher.

Text: Sofia Torvalds


teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

prästassessor. Kyrkoherden i Korsholm, Berndt Berg har valts till ny prästassessor i domkapitlet för en ny treårsperiod. Valet gjordes i går av prästerna i Borgå stift. 25.8.2016 kl. 11:44

profilen. Man ska inte fånga katten och sedan släppa den fri. Det var faderns kommentar till Bernt Snickars då han meddelade att han ska avsluta bilmärkesagenturen och företaget som pappan byggt upp. 25.8.2016 kl. 11:09

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02