Sara Högberg vill ta människors levda erfarenheter av menscykeln och tro på allvar. Forskning på området saknas. Hittills.

Blod, värk och tårar – påverkar menscykeln också vår tro?

forskning.

Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln.

29.1.2025 kl. 17:52

”We come in alla sizes, colors and shapes. Why are they moulding us into the same form?” Så stod det på ett plakat då Sara Högberg ställde ut sitt slutarbete i konst i gymnasiet. Med sitt verk, en skyltdocka klädd i fotografier av kvinnor, tog hon avstånd från rådande skönhetsideal – och uppmuntrade andra att göra detsamma.

– Jag kan inte säga att det är direkt ett kall, men jag har alltid känt en längtan efter att hjälpa mina medsystrar, säger Sara Högberg.

Tolv år senare skriver hon en avhandling i praktisk teologi vid Åbo Akademi där hon gräver i kvinnors erfarenheter av att leva med både en tro och en menscykel.

– Jag undersöker vilka erfarenheter kristna kvinnor har av att leva med en menstruationscykel i vardagen. Det handlar både om konkreta erfarenheter där det kristna livet och livet med en menscykel överlappar, som: hur är det att gå på gudstjänst med mensvärk?

Men det handlar också om hur deltagarna i studien tolkar det liv de lever som kristna. Hur PMS, värk, humörsvängningar, lugn, migrän och blod påverkar relationen till Gud, församling och medmänniskor. Till moral och etik.


”Jag kände en hopplöshet”

Samtidigt som Sara Högberg skrev sin gradu bröt pandemin ut. Hon trivdes med att få grotta ner sig i ett ämne, men coronan och restriktionerna försvårade avhandlingsprocessen, och så upplevde hon problem med PMS.

– Det tog över mitt liv lite en gång varje månad.

Hon började fundera över varför ingen pratat om hur man ska hantera livet som kristen med en menscykel. Hon upplevde att den egna helgelseprocessen gick i cirklar istället för framåt. Hon upptäckte en dissonans i förhållandet mellan tro och kropp, religiös övertygelse och hormoner.


”Jag höjde rösten och sa sånt som jag inte ville säga. Ändå hörde jag mig själv säga det.”


– Det kändes som att jag gjorde saker som gick emot min egen moral. Jag höjde rösten och sa sånt som jag inte ville säga. Ändå hörde jag mig själv säga det.

– Jag kände en hopplöshet.

Hon började leta efter texter på temat ur ett bekännande kristet perspektiv, men kammade noll. Istället läste hon på om menscykeln ur ett självhjälps-perspektiv, började föra dagbok och leta mönster.

– Det blev en aha-upplevelse och väckte nyfikenhet. Hur är det för andra då? Jag kände att jag väl måste ta reda på det här, för det verkar inte som om någon annan är intresserad av att göra det.

I sin magisteravhandling undersökte Sara Högberg hur tro och religiös identitet formats hos sex finlandssvenska baptister. Som doktorand har hon helt bytt spår.


Vad var det du upptäckte genom att skriva dagbok?

– Tidigare var jag väldigt negativt inställd till min PMS, men efter ett tag kunde jag också se mycket positivt i den. Jag kunde uppskatta att jag var ganska känslig och lättrörd – och framför allt ärlig. Både med mig själv och i min relation till Gud.

Avhandlingen som Sara Högberg nu jobbar på kastar inte bara ljus över erfarenheter av menstruationscykeln, utan också över den kristendom som studiens deltagare utövar.

– Om vi till exempel tänker att man som kristen ska leva i en helgelseprocess eller uppnå någon slags stabilitet i livet, då säger det också något om de trossystem vi byggt upp.

– Samtidigt finns det både kvinnoideal och ideal för kristna som studiens deltagare förhåller sig till. Man kunde göra tio avhandlingar av det här materialet.


Vill fråga kvinnorna själva

Det finns minimalt med forskning kring religion och menstruation som beaktar att menstruation är ett cykliskt fenomen. Forskningen har oftare fokuserat till exempel på mens som tabu.

– Man har börjat i den änden istället för att fråga kvinnor ”Hur upplever ni det att leva med en menscykel?”.

– Sen kanske mens som tabu behövs som en tolkningsnyckel för att förstå erfarenheten.


Kan man säga att du undersöker hur menstruationscykeln påverkar ens utövning av tro?

– I princip, den aspekten finns med.

– Menstruationscykeln kan ge så olika erfarenheter, den påverkar människors mående, men också beteende. Genom det påverkar den också människor man lever nära. Samtidigt lever människor också som kristna på ganska olika sätt. Jag vill ta varje persons erfarenhetsvärld på allvar. Vad jag undersöker ser därför ganska olika ut från person till person.

Åtta finlandssvenska kvinnor med protestantisk bakgrund deltar i studien. Materialet består av intervjuer, och så har deltagarna i uppgift att föra dagbok över tre menscykler.

Att skriva dagbok är ett sätt att få fatt i vardagliga erfarenheter som inte lämnar några bestående spår i minnet över tid.

– Men det betyder inte att de inte har hänt, att man inte i stunden har stannat upp och noterat dem.

En grej som hon lagt märke till är att det förs en livlig diskurs kring mens i samhället idag jämfört med för några decennier sen. Men i kyrkliga sammanhang pratar man inte mens, förutom vänner emellan.

– I det här lever också alla forskningsdeltagare.


”Menstruationscykeln har inte behandlats som en erfarenhet i sig, utan som en biologisk förutsättning för att kunna få barn.”

Varför är det så här, att vi pratar om menscykeln i samhället men inte i kyrkan?

– Jag tror det dels handlar om att det inte är en jättecentral fråga i den kristna tron. Det som finns på mens i Bibeln är renhetslagarna och sånt, och det är inget man betonar i protestantiska sammanhang.

– I katolska och ortodoxa traditioner kan det se annorlunda ut. Vad jag förstått finns det fortfarande ortodoxa traditioner där kvinnor inte får ta emot nattvard då de menstruerar.

Kanske har det i kristna sammanhang också formats en tystnadskultur kring menscykeln, för att beskriva det något förenklat och generellt.

– Historiskt är det männen som dikterat agendan i kyrkan och de har inte valt att betona menstruation.

– Samtidigt kan familjebildning och barn betonas i vissa protestantiska rörelser, men menstruationscykeln har inte behandlats som en erfarenhet i sig, utan som en biologisk förutsättning för att kunna få barn.



Sara Högberg

– Är uppvuxen i Larsmo.

– Bor i Åbo.

– Doktorerar vid Åbo Akademi och skriver en avhandling kring vilka erfarenheter kristna kvinnor har av att leva med en menstruationscykel i vardagen.

– Hoppas kunna bidra till en nyansering av hur relationen mellan religion och menstruation ser ut genom att ta människors levda erfarenheter på allvar. – Halva jordens befolkning lever med mens under någon del av sitt liv, säger hon.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20