Laura Asplund och Hilda, Jenny Nygård samt Sonja Rankinen och Majlis ser fram emot att ordna jul- tablå i år igen.

De skapade en ny tradition – för sig och sitt lokalsamhälle

jul.

För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen.

11.12.2024 kl. 16:53

Den 23 december 2022 körde Sonja Rankinen till sitt jobb som sjukskötare på en intensivvårdsavdelning. Hon brukar ofta be på väg till jobbet, och det gjorde hon också den här dagen. Samtidigt fick hon en idé: ”Tänk om man skulle ordna en jultablå i Vasa.”

– Så jag bad om det. Jag bad att OM det ska ske så ska det bli bra på riktigt, och jag behöver hitta människor som vill göra det tillsammans med mig, säger Sonja Rankinen.

En tid senare nämnde hon idén för Jenny Nygård, och Jenny svarade att det är något som hon också drömt om i flera år.

– Jag hade haft en lös tanke om att det skulle vara roligt att ordna en tablå. Jag hade också besökt jultablån i Karleby som ordnats där många år. Dit har det alltid kommit mycket folk och det har varit jättefint.

– Då Sonja nämnde idén sa jag: ja, nu gör vi det!

– Ofta är församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom, säger Jenny Nygård.


Så tog de kontakt med några andra handlingskraftiga kvinnor som de tänkte att skulle kunna vara med på noterna, och det var de. Mindy Svenlin var en av dem. Hon hade redan en spellista på Spotify som hon gjort ”ifall man någon gång skulle ordna en jultablå”.

Laura Asplund, uppvuxen i Karleby, hade tidigare deltagit i en jultablå på sin gamla hemort. Hon var inte heller sen med att ställa upp, och också hennes syster Maja Nybacka tackade ja till att vara med i planeringsgruppen.

Så kom det sig att en grupp om fem kvinnor i Vasa och Korsholm började planera en jultablå som skulle bli bra på riktigt. Uruppförandet tog plats i Trefaldighetskyrkan den 23 december i fjol. Kyrkan som rymmer 900 personer fylldes upp. Samtidigt streamades tablån och drygt tusen personer tog del av streamen.

Då publiken droppade in stod Sonja Rankinen i dörren och hälsade välkommen.

– Då hade vi övat och visste redan att det blir bra, men att det också kom så mycket folk. Det var häftigt!

Att hinna mindre kan ge mer

Men efter den 23 december gick också planeringsgruppen in i julfirandet. Laura Asplund och hennes man har ännu rätt små barn och är mitt inne i att forma sina traditioner.

– Julen är ju väldigt mycket traditioner och känslor. Det handlar om vad man har för bakgrund, och det är kanske inte alltid så enkelt att bestämma, hur ska vår jul se ut?

Laura Asplund och hennes familj formar som bäst sina jultraditioner.


Och det här med julefrid, det är något som inte alltid kommer av sig själv. Hon konstaterar att man aktivt får välja och sålla bland intrycken. Det finns så mycket man kunde hitta på och ordna, men om allt pyssel, all konsumtion och all god vilja leder till hålögda vuxna, då är det kanske viktigare att välja bort än att hinna med.

Jenny Nygård upplever att hennes bild av den perfekta julen blir mer nyanserad med åren. Det är inte längre så viktigt att allt ska kännas precis rätt.

– Jag tycker om julen, men det behöver inte vara som det alltid varit. Det kan bli bra på många sätt. Knappast var det perfekt stämning i stallet heller.

För Sonja Rankinens familj är det sedan några år tillbaka en tradition att hela familjen sover i vardagsrummet natten till juldagen, i julgranens sken.

– Så är vi lite som på utflykt i vårt eget hem.

Har ni något råd till andra småbarnsföräldrar som känner att pulsen höjs i december?

– Då jag och mina syskon blev lite äldre minns jag att min egen mamma bad oss att säga en sak på var som var viktig för oss inför julen, och så prioriterade hon de sakerna. Det tyckte jag var bra, säger Jenny Nygård.

– Man tror kanske att andra har förväntningar som egentligen inte finns.

Det enas de alla om. Och så konstaterar de att man inte kan både försöka återskapa sin egen barndoms jular, och dessutom plocka på nissedörrar, instagram-pyssel och sju sorters hemkokt julkola.

– Det låter så banalt, men stressa inte, säger Laura Asplund.

Pusta ut med den heliga familjen

I år ordnar gänget jultablå igen, men kör två föreställningar efter varandra och hoppas att fylla kyrkan två gånger om.

– Man måste ju ha lite högre mål varje år, säger Sonja Rankinen.

Genom att de ordnar tablån kvällen innan julafton hoppas de att den ska få inleda julfirandet. Att det ska bli en stund då man får pusta ut och lämna julklappsjakt och lokalvård bakom sig.

Inför den andra upplagan av jultablån i Vasa höjer Sonja Rankinen och resten av gänget ribban.


Om man vill ordna en riktigt bra jultablå för en stor publik, var börjar man?

– Man hittar duktiga medarbetare, säger Sonja Rankinen.

Jenny Nygård instämmer och tillägger:

– Då man tänker på en jultablå tänker man kanske på något lite gulligt med barn som glömmer sina repliker. Men vi ville göra en annan typ av tablå. Det är samma berättelse, men det är inte barnens jultablå. Den här tablån är för alla.

För att få till det har musiken spelat en viktig roll. Traditionella julsånger ingår, men de har också tagit in musik utan en direkt julkoppling.

– Vi tänker att om man tar in nya sånger kan man också se berättelsen i ett nytt ljus. Musiken lyfter fram nya aspekter, säger Sonja Rankinen.

Laura Asplund, som är veteran i tablå-sammanhanget med sina erfarenheter från Karleby, har också tidigare sett hur en jultablå kan dra fullt hus. Det har varit något speciellt i det, för man behöver inte vara så förfärligt troende för att gå och se en jultablå. Vad en jultablå är och hur den talar till en är upp till var och en som kommer, och så får det vara.

Gänget har också aktivt valt att engagera aktörer från olika sammanhang.

– Vi tycker det är viktigt att jobba för enhet, och kring julens budskap kan alla enas, säger Jenny Nygård.

Kring julens budskap kan de flesta kristna enas, oberoende av samfund, bakgrund och värderingar. Det har planeringsgruppen velat ta fasta på.


”Vi hade något meningsfullt att göra”

Även om projektet kräver tid och planering beskriver de jultablån som något som gett mer än det tagit. Att hela gänget är mitt uppe i småbarnsvardag och familjeliv har gett det ytterligare en dimension.

– Förra hösten jobbade Laura, och jag jobbade halva hösten, men annars var vi alla hemma. Vi hade nästan alltid med någon bebis på våra möten, men vi hade något meningsfullt att göra.

– Klart det är meningsfullt att sköta barnen och hemmet, men vi hade också något annat, säger Sonja Rankinen.


Ni ger mycket av er själva till församlingen och lokalsamhället genom det här projektet, är det något ni reflekterat över?

– Vi har reflekterat ganska mycket över det. Ofta är ju församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom.

– Vi har känt att det är lite av vår uppgift att ordna evenemang nu då vi har tid till det. Det har varit viktigt för oss att göra något som inte bara är för den egna familjen, säger Jenny Nygård.

En del av de som medverkat i tablån har också uttryckt en glädje över att få göra sådant de är bra på, och att få göra det för andra.

– Det finns en tillfredsställelse i att få använda de gåvor man har, säger Laura Asplund.



Jultablån "Den Gud vi väntat på"

  • Ordnas i år i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 23 december klockan 17 och klockan 19. Tablån är på svenska men textas till finska och engelska.
  • Medverkande är Wasa Gospel, barnkören Gerby-mickarna, musiker, skådespelare, dansare.
  • Planeringsgruppen består i år av Sandra Sund, Jenny Nygård, Sonja Rankinen, Laura Asplund och Mindy Svenlin.
  • Arrangörer är Slef Vasa och Vasa kyrkliga samfällighet.
  • Inträdet är fritt och tablån streamas på både Vasa svenska församlings och Slefs youtube-kanaler.
Text: Rebecca Pettersson
Foto: Johan Sandberg


diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00