Framme i Betlehem får barnen lägga ner mjukisdjuren, som de hjälpt herdarna att bära, vid krubban.

Det är tygåsnan och sången i stallet som ger julstämning

matteus.

Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner.

3.12.2024 kl. 13:50


Julvandring
i Matteuskyrkan

– Dramatiserad vandring genom julevangeliet för hela familjen.

– Lördag 14.12 kl. 10.30–13 i samband med församlingens julbasar.

– Vandringar startar varje halvtimme och räcker cirka 30 minuter.

– Åbohusvägen 3. Ingen förhandsanmälan.



De tre vise männen visar upp sina gåvor och deltagare får dofta på myrra och rökelse.



– Första gången jag deltog var som lärare med elevgrupp, jag tror det var 2006 eller 2007. Efter att jag fått egna barn har vi deltagit också som familj. Ibland har det blivit dubbla besök, både med elever och med egen familj, säger Linda Wahlman-Strandberg.

Doften av myrra och rökelse, att få klappa kamelen och hjälpa herdarna med fåren – för mindre barn är den traditionella julvandringen i Matteuskyrkan ett sätt att konkretisera jul‑
evangeliet. Också som vuxen publik är du med i berättelsen på ett speciellt sätt och texten blir mera levande.

– Mötet med herdarna på ängen är en fin scen, säger Linda Wahlman-Strandberg. Man kan riktigt känna hur kallt det är i natten när man sitter där framför brasan. Barnens favorit är åsnan.

Också slutscenen i stallet med Maria, Josef och Jesusbarnet hör till Wahlman-Strandbergs favoriter.

– Jag tror att det var första eller andra julvandringen med den egna familjen som Jesusbarnet inte var någon docka utan en levande baby som Maria höll i famnen. Då kändes den sista scenen i stallet väldigt äkta. Det är också fint att få avsluta vandringen med att alla sjunger tillsammans.


Vem skulle du rekommendera Matteus julvandringen för?

– Julvandringen passar för alla, gammal som ung. Om jag deltar med en elevgrupp så tycker jag att rätt ålder är just daghemsåldern upp till årskurs 1–2. Mina egna barn tycker mycket om vandringen fortfarande. Fast de har blivit äldre har de önskat att vi går på julvandringen, det har blivit en tradition för oss.

Text och foto: Nina Österholm


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22