När Elis Helenius spelar orgel blir människor glada.

Elis Helenius, 12 år, gillar att spela orgel

orgel.

Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

17.9.2024 kl. 18:24

– Det är ganska lätt nu, svarar nyss tolv år fyllda Elis Helenius lite blygt när han får frågan: ”Vad är det svåraste med att spela orgel?

Vi sitter på läktaren i Ekenäs kyrka. Den 16:e mars i fjol spelade han kyrkans orgel för första gången, med hjälp av församlingens kantor Pia Nygård. Då spelade Elis psalmen Blott en dag.

– Nu är det lättare, men förra året var det någonting helt annat, påminner hon om.

Elis, vars huvudinstrument är trumpet, började spela keyboard hemma för sig själv för ungefär två år sedan. Han spelade bland annat psalmer.

– Psalmer är så fina, säger Elis.

I Elis pappa Sune Helenius hade det nu börjat gro ett frö.

– När jag deltog i skolans julandakt i kyrkan lyssnade jag särskilt noga på musiken och tänkte för mig själv vilket mäktigt instrument orgeln är. Jag föreslog för Elis att han kunde pröva på. Och vi såg tillsammans på orgelfilmer på Youtube, bland annat kantor Marko Hakanpääs Stormskärs Maja.

Sune kollade med församlingen i Ekenäs och snart fick han kontakt med kantor Pia Nygård. Nu får Elis lektioner av henne en gång i veckan. Utöver det övar Elis i kyrkan ungefär två gånger i veckan.


Kantor Pia Nygård är Elis Helenius lärare. Hans pappa Sune Helenius är kanske Elis ivrigaste påhejare.



Organisten ska känna pedalens tangenter

Att spela orgel som nybörjare är svårt.

– Att spela med bara en hand eller en fot är inte så svårt. Men om du sätter ihop hela det här sammelsuriet blir det betydligt svårare. Vi har vartefter plockat på lite i taget, säger Pia Nygård.

När Elis spelar har han på sig sina orgelskor.

– En bra orgelsko har tunn lädersula – tanken bakom det är att organisten ska känna de stora tangenterna i pedalen. Dessutom ska skon ha hög klack. Ett par bra orgelskor kan man köpa till exempel i en dansbutik, säger Sune och får medhåll av Pia.

Organisten ”vandrar” med fötterna på pedalens tangenter.

– Du måste ha en bra teknik nere i fötterna för att det ska funka, säger Pia.


Är det något stycke som du, Elis, skulle vilja kunna?

Mendelssohns brudmarsch, säger Elis utan att fundera.

– Den är svår, men Elis har redan tagit ut en del av den på gehör. Han har ett bra gehör. Han hittar också själv på melodier, och gör förspel och efterspel. Elis har lätt för att improvisera. Han hittar på olika saker själv och provar sig fram, säger Pia.


Roligt att jobba med Elis

När Pia blev tillfrågad om hon skulle kunna tänka sig att bli Elis lärare hade hon precis kommit hem från kyrkomusikdagar, som ordnades i Vasa.

– Där pratade vi bland annat om orgelundervisning. En inbjuden gäst från Sverige poängterade att vi kantorer borde plocka upp orgelelever. Det var ett enkelt val att ta Elis som elev.

Pia säger att det är lätt och roligt att jobba med Elis.

– Jag ser att du är jätteduktig, säger hon till Elis. Du har ett genuint intresse. Och du övar. Och det bär långt. Det finns elever och det finns elever, det finns de som övar och det finns de som inte övar. De som övar kommer klart mycket längre. Dessutom tycker jag att vi förstår varandra.


Vad är det roligaste med att spela orgel, Elis?

– Att välja olika register, säger Elis.

Genom att byta register ändrar man på stämmorna i en orgel. Registervalet påverkar vilka pipor som används och därmed hur kraftfullt eller mjukt orgeln låter.

Under intervjun med Kyrkpressen spelar Elis psalmen Guds kärlek är som stranden. Han byter vant register på orgeln. Han börjar mjukt och bygger upp volymen. Sista versen låter majestätisk.

Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor. Och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

Hur känns det att spela i en full kyrka? Blir du nervös?

– Ibland, när jag tänker på det, säger Elis.

– Det är kanske mest pirrigt då det sitter kompisar i publiken under skolgudstjänster, flikar Sune in. Men det har blivit en vana och har alltid gått mycket bra.

– När Elis spelar blir människor glada. Han ger av sig själv till så många. Och Elis får tillbaka av det goda. Det är ett ömsesidigt förhållande, som båda njuter av, säger Sune.

Även om Sune stöttar och hjälper sin son Elis är han noga med att framhålla att det är Elis som vill spela.

– Det är ju hans grej. Det är han som har nytta av det här. I framtiden kunde han eventuellt hoppa in, eller rent av bli kantor. Men det är han som bestämmer allt det där själv.


Plocka upp orgelelever

Elis färdigheter har väckt intresse bland människor.

– Vad är en orgel eller kyrkomusik? Folk har vaknat upp till de frågorna, och det känns bra. Jag hoppas att ungdomar sporras att våga pröva på orgelmusik. Bristen på kantorer i Finland kan vara uppenbar om några år, och i Sverige finns det redan över 700 vakanser som behöver fyllas, säger Sune.

– Vi har gett orgelmusiken och orgelundervisningen ett ansikte, men vi hoppas att vi lyckas väcka intresset bland barn och ungdomar för kyrkomusiken och de fina orglarna. Det finns redan en del orgelelever i Svenskfinland.

– Den äldre publiken är begeistrad och kan förhoppningsvis uppmuntra sina barnbarn. Vi är mycket tacksamma för de möjligheter som flera församlingar gett oss. Ekenäsnejdens svenska församling har gjort det möjligt att öva på hemmaplan, tillägger Sune.

Tror du, Elis, att du skulle kunna tänka dig att en dag jobba som kantor?

– Jo, det tror jag, säger Elis.

Han sitter avslappnat framför orgeln. Elis resa med orgeln har bara börjat. Om han faktiskt blir kantor får framtiden utvisa – men just nu är intresset stort.

Christa Mickelsson


KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43