De frivilliga är ovärderliga i församlingarna, vid sidan om den anställda personalen.

”En omsorgstagande församling är framtiden”

Helsingfors.

Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de?

11.9.2024 kl. 13:59

Överallt i stiftet ser diakoniarbetarna en förändring nu: Klientantalet ökar, både bland yngre och äldre. Det berättar Cecilia Forsén, stiftssekreterare för diakoni i Borgå stift.

– Ökningen började redan vid coronan, men med den regering vi har nu eskalerar den.

En konkret hjälpform diakonin använder sig av är att dela ut mat. Frikyrkan Andreaskyrkan på Högbergsgatan i Helsingfors delar varje torsdag ut allt fler matkassar till hjälpbehövande.

– Före coronan hade vi ca 200 kunder, nu är vi uppe i över 500 i veckan, berättar Markus Österlund, pastor och församlingsledare i Andreaskyrkan. De hjälpsökande är en brokig skara av äldre, studerande, arbetslösa och barnfamiljer.


Bland annat för att uppmärksamma diakonins situation ordnade diakoniarbetarna i Helsingfors prosteri i samband med Diakonidagen en paneldiskussion i Johannes vardagsrum. Susanna Landor, Tua Sandell, Cecilia Forsén och Markus Österlund satt med i panelen, som modererades av Christina Elving-Andersén. FOTO: ULRIKA LINDBLAD



De fattiga tappar modet

Finlands regering får inga höga poäng av diakonipanelen.

– De som var fattiga sedan tidigare tappar modet nu, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling.

Susanna Landor, chefredaktör på Åbo underrättelser och tidigare diakoniarbetare, menar att vi i Finland är uppvuxna med tanken att samhället ska vara rättvist. Vi har en moralisk skyldighet att ta hand om alla.

– Nu ser vi det motsatta i regeringens politik, som skär mest av dem som har minst, och det känns väldigt illa.


Hur orkar diakoniarbetarna? Och är de rustade att möta utmaningarna?

– Mera praktiskt arbete och insyn i samarbeten redan i utbildningen skulle vara bra, säger Cecilia Forsén. Men som kyrka har vi också i uppgift att utbilda.

– Diakonin är den vackraste arbetsgemenskap jag fått ingå i. Man stöttar varann i alla lägen, berättar Susanna Landor. Diakoniarbetare är verkligen inga väna kaffedrickande varelser, de fattar tuffa beslut alla dagar.

– Många diakoniarbetare jobbar hårt och är trötta. Jag är orolig över hur länge vi kommer att kunna hjälpa, säger Cecilia Forsén.

– Att dra gränser är svårt, men man måste, för behoven är så enorma, säger Markus Österlund. Försöker man göra allt går man själv under och då hjälper man ingen.


Frivillighet är kyrkans väg framåt

– Jag tror att en omsorgstagande, diakonal församling är framtiden för kyrkan, säger Cecilia Forsén. Alla församlingsengagerade har en uppgift i att se och hjälpa varandra. Vi slits för mycket isär i våra kyrkor, när vi borde ta hand om varandra för att orka.

Vi är alla sårbara och utsatta i något skede av vårt liv, menar hon.

– Andreaskyrkan är ett fint exempel på en omsorgstagande församling. Också vi behöver ett system där alla hjälps åt och får en uppgift, oberoende i vilken ställning man är.

Diakonipanelen är överens om att frivilliga är ovärderliga i verksamheten, men hur lätta de är att få med råder det en viss oro kring. I nuläget är det mest nypensionerade som ställer upp. Kan de unga engageras i högre grad?

Mari Johnson i publiken, projektkooridinator i Vanda svenska församling, kommenterar frivilligarbetarna:

– Vi behöver skapa utrymme och gemenskap för de frivilliga och signalera att vi gör det här tillsammans. Vi måste våga visa att vi litar på de unga, ge dem en roll. Samtidigt behöver vi vara med och stöda dem. De unga söker en andlighet de inte hittar annanstans i samhället, och det ska vi ta vara på.

Text: Ulrika Lindblad


Ord ligger henne varmt om hjärtat. Hon både diktar och bloggar och upplever en tid av omställning i sitt liv. 2.8.2013 kl. 13:12

Kyrkans ungdoms sommarläger i Pieksämäki samlade dryga 800 deltagare. Men för att göra ett läger möjligt krävs det en massiv insats av frivilliga. Frivilliga som med ett leende på läpparna ställer upp bakom kulisserna. 1.8.2013 kl. 15:01

Sedan ett halvt sekel tillbaka har Svenska Lutherska Evangeliföreningen skickat ut missionärer till Afrika. Men missionsverksamheten handlar inte längre bara om evangelisering och undervisning. 2.8.2013 kl. 10:45

I kölvattnet av inrikesminister Päivi Räsänens tal på folkmissionsdagarna tidigare i juli visar debatten om vem som får säga vad inga tecken på att avta. 1.8.2013 kl. 18:00

Den här kyrkan kan man läsa som en historiebok, lager för lager. Det är San Clemente som står i tur i KP:s serie om tidiga kristna kyrkor i Rom. 22.7.2013 kl. 11:55

Fem och en halv miljoner biblar och annan litteratur med kristen koppling kommer varje år ut ur tryckpressarna i St Michel Print. Tryckeriet är det enda i Norden som kan trycka och binda böcker på tunnpapper. 21.7.2013 kl. 12:00

Efter två böcker om Markusevangeliet och några försök att berätta delar av det är kaplan Boris Salo i Jakobstad redo för nästa utmaning: Han ska berätta hela evangeliet. 20.7.2013 kl. 12:00

Nästa vecka sjösätts Ingå församlings förbindelsebåt, upprustad av ett kunnigt gäng på tio frivilliga som samlats inom församlingens ”träffpunkt för gubbar”. – I en skärgårdsförsamling ska församlingen syssla med samma saker som medlemmarna, säger församlingspastor Tom Hellsten 19.7.2013 kl. 13:11

I sex månader gick journalisten Heidi Finnilä omkring med svåra fysiska symptom. Läkarna hittade inget fel på henne och hon fortsatte att jobba. Tillslut insåg hon själv att problemet var psykiskt. 19.7.2013 kl. 09:45

Frågan om var stadens store son Anders Chydenius med säkerhet är begraven är ännu obesvarad i Karleby. Med hjälp av DNA-prover ska man nu försöka få svar på frågan. 18.7.2013 kl. 12:44

Inrikesminister Päivi Räsänen upplevs som en belastning både för sin kyrka och sitt parti. Men hennes uttalanden ryms inom kyrkans läroramar och i partiet finns ingen som har axlar breda nog att ta över. 18.7.2013 kl. 09:32

Det har snart gått fyra år sedan Björn Vikström blev vigd till biskop för Borgå stift. Den 17 juli fyller han 50 år. 14.7.2013 kl. 12:00

Adoptera en grav. Den uppmaningen går nu ut till föreningarna i Karleby. Den första graven är redan adopterad. 12.7.2013 kl. 13:38

Att bli offer för en narcissist drabbar inte vem som helst men kan drabba var som helst: på jobbet, i familjen, i församlingen. Teol dr Raimo Mäkelä, pionjär i vårt land med att lyfta fram det problem som var okänt ännu på 1980-talet, förskönar inte sanningen för den som råkar ut för en narcissist: ”Du är illa ute." 12.7.2013 kl. 09:43

Han växte upp i två kulturer: den ena var livet på storgodset Tervik och den andra var livet utanför trädgården, där allmogen huserade. Av sin mor fick han i arv en kristen övertygelse som han hållit fast vid hela sitt liv. En kvinnlig teolog kom med de förlösande orden som avslutade en mångårig troskris. 11.7.2013 kl. 13:05

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35