Johan Sandberg besökte bibelfabriken i St. Michel. FOTO: Johan Sandberg

Här trycks över fem miljoner biblar per år

Fem och en halv miljoner biblar och annan litteratur med kristen koppling kommer varje år ut ur tryckpressarna i St Michel Print. Tryckeriet är det enda i Norden som kan trycka och binda böcker på tunnpapper.
21.7.2013 kl. 12:00
Men det är inte bara evangelium som trycks i S:t Michel. Här trycks också lagen. De senaste upplagorna av lagböcker från Finland, Sverige och Norge härstammar härifrån.

– Den svenska lagboken Sveriges Rikes Lag är lite intressant, säger Heikki Suomala, vd för St Michel Print.

Den senaste upplagan av Sveriges lag har 4 700 sidor och är 76 millimeter tjock. Den närmar sig 80 millimeter, gränsen för hur tjocka verk tryckeriet klarar av att binda till en bok.

– Tekniskt kan vi gå upp till närmare 5 000 sidor, säger Suomala. Lagen har getts ut i ett band i över 150 år. Nästa upplaga av Finlands lag som trycks i sommar kommer också i ett band.

Sammanlagt trycker St Michel Print mellan sju och åtta miljoner böcker på tunnpapper per år. Lagböckernas andel är cirka tio procent. Dessutom trycker tryckeriet farmaceutiska kataloger, ordböcker och lite bipacksedlar för medicinförpackningar. Största andelen, närmare två tredjedelar av produktionen, hör ändå till det tryckeriet kallar religiös litteratur.

– Men det är bara kristna böcker vi  trycker. Det har vi ett principbeslut på.

Global bibelvärld
De flesta böcker som St Michel Print trycker är Nya testamenten. Men man trycker också hela Biblar, psalmböcker och andra kristna böcker på tunnpapper.

– Från början av åttiotalet har vi tryckt biblar för trettio länder på 52 olika språk, säger Suomala. Varje år kommer det nya språk att jobba med. Bibelvärlden är global och otroligt intressant i dag.

Det innebär också en hel del resdagar för Suomala och övriga försäljare.

– Jag har i medeltal 70–80 resdagar per år. I fjol blev det ganska många, 110 resdagar. Den enda möjligheten att klara sig på marknaden är att vara aktiv.

Följaktligen går åttio procent av produktionen på export. Största delen går till Ryssland (17 procent), Ukraina (9 procent), Sverige och Norge (8 procent), Tyskland och Rumänien (7 procent) och Malawi (4 procent). De senaste tio åren har tryckeriet sålt till 61 länder. Böcker på ryska och tyska har dominerat. Men det har blivit allt fler spanska böcker.

– Läget varierar från år till år. I dag motsvarar ryskan cirka 25 procent av produktionen och tyskan mellan fem och tio procent. I allmänhet har vi tryckt relativt många böcker för CEE-området (Central- och Östeuropa).

Ur bokhyllan plockar Suomala fram en bibel som företaget tryckt på tshiluba, ett språk som mindre än två miljoner personer talar i Kongo.

– Afrika är ett av de snabbast växande områdena för biblar i dag, men också Asien och Sydamerika.

De viktiga fonterna
För tryckeriet innebär varje nytt språk att man måste kontrollera att programvaran stöder språket.

– Vi dubbelcheckar att vi har alla de fonter vi behöver.

En av de stora och långvariga kunderna är Gideoniterna.

– Vi har tryckt åt Gideoniterna till cirka 30 länder, alla CEE-länder, Rysland och Ukraina men också flera länder i Afrika.

Tunnpapperssegmentet är ändå smalt. Av de trehundra bokförlagen i Finland är det endast femton som har något att göra med tunnpapper.

– Vi har samarbetat praktiskt taget  med alla bibelförlag i Finland och Sverige. Årligen samarbetar vi med mellan 70–80 bokförlag.

För St Michel Print är kundservicen viktig. Det är också språkkunskaperna. Den här intervjun gjordes på svenska. Också alla de anställda Kyrkpressen mötte på tryckeriets kontor talade svenska.

– Alla tror att alla i Sverige kan engelska. Men så är inte fallet.

Själv har Suomala lärt sig svenska genom sitt tidigare jobb inom skogsmaskinsindustrin.

– Det är lite svårt att få personal som talar flera språk och har hög motivation till S:t Michel. Men det finns ändå folk som gärna flyttar till staden från en större ort när barnen börjar gå i skolan.

Pappret är tunnare

Papperstjockleken som St Michel Print trycker på varierar mellan 25 och 50 gram per kvadratmeter. Vanligtvis används 31 grams papper.

– För att vara tunnpapper är det ganska tjockt, säger Suomala.
Som jämförelse kan nämnas att vanligt tidningspapper är cirka 43 gram medan kopieringspapper är cirka 80 gram.
 
– Bibelpappret är i princip samma papper som används i cigarretter. Det är baserat på kemisk cellulosa.

St Michel Print köper tunnpappret från Tervakoski som specialiserat sig på bestruket papper. Det har en slätare och glansigare yta som står emot fukt bättre.

– De flesta bibelpapperstillverkarna gör obestruket papper. Det bestrukna pappret har en högre kvalitet vilket ger oss en fördel.

Pappersfabriken i Tervakoski hör  numera till österrikiska Delfort Group. Fabriken är Finlands äldsta pappersfabrik och den har tidigare ägts bland andra av Finlands Bank.
Enligt Suomala finns det flera fördelar med att trycka på tunnpapper jämfört med tjockare papper. Förutom att boken ser elegant ut hålls den också öppen när man slår upp den.

– Men det finns också en logistisk aspekt, säger han. Ju tunnare papper som används desto flera böcker ryms i en container. Om allt inom EU som i dag trycks på 70 grams papper skulle tryckas på 40 eller 50 grams papper kunde vi förminska transportkostnaderna i hela Europa. Det som kräver fjorton lastbilar att transportera kan minskas till åtta lastbilar.

Det kemiskt framställda pappret kräver också mindre energi i tillverkningsprocessen än det mekaniska.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19