Harry Bogomoloff är PM och stadsfullmäktiges vice ordförande i Helsingfors, samt frivillig i Matteus församling.

Harry Bogomoloff: "En tacksamhetens väg tillbaka till kyrkan"

Kolumn.
Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll.
11.9.2024 kl. 13:48

Jag har ett förflutet i Matteus församlingsråd, som medlem i två perioder på 1980-talet. Senare tog andra intressen och uppgifter över – jag har nu varit medlem i Helsingfors stadsfullmäktige i nästan 40 år.

Min åldersklass konfirmerades i slutet av 1950-talet. Då var skriftskolan ett måste, gick man inte den så kunde man inte gifta sig i kyrkan senare – det var ett av argumenten. Således ställde nästan hela åldersgruppen upp, minns att vi satt två timmar på lektion en eller två gånger i veckan med katekesen i hand.

Som församlingsmedlem har jag varit ganska passiv, visserligen har jag, och ofta vi, ”gått i julkyrka” varje år. Dop och kyrkovigslar har alltid varit självklarheter.

Barnatron och aftonbönerna övergav mig dock aldrig, mycket tack vare religionsundervisningen i folkskolan. Aftonbönerna med våra barn hörde till hela deras barndomstid. Likaså finns många av de vackra psalmerna kvar i mitt minne, som en del av min identitet. Numera undrar jag varför högmässornas psalmval är så ojämnt: många av de nyare sångerna är inte i min smak – varken till melodi eller text. Musiken är ändå otroligt viktig. Det var Bachs och Händels oratorier och passioner som ledde mig till kyrkorna på nytt.

Sedan hände det sig att en personlig upplevelse för några år sedan triggade en överväldigande tacksamhetskänsla. Jag beslöt mig med detsamma för att gå till högmässan följande söndag – och den goda vanan har bestått. Jag upplevde ett behov av att tro och att försöka bete mig lite bättre. Men framför allt kände jag en stor tacksamhet – bokstavligen för livet, och för familjen; för barnen och barnbarnen. Och förlåtelsen.

När jag nu är med på gudstjänsten så kunde jag lika väl också hjälpa till. Jag har några gånger ställt upp som bibeltext-läsare, jag har ju vanan att tala offentligt. Nya testamentet är läsbart, Gamla testamentet delvis tyvärr för tungt. Jag hoppas att många av oss finner en liten nisch för en insats.

Text: Harry Bogomoloff


Mest läst

    RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

    jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

    FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

    JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

    domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

    nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

    Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

    flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

    Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

    film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

    Mest läst