Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

"Verkligheten är mer komplicerad" säger Adlercreutz om nedskärning i kyrkans finansiering

NEDSKÄRNING.

Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag.

14.8.2024 kl. 08:50

Orättvist! Så tycker kyrkans tjänstemän om statens beslut att skära ner finansieringen för begravningsplatser och historiska byggnader. I år staten 124 miljoner till kyrkan som ersättning för uppdrag kyrkan gör för det övriga samhället, nästa år blir det bara 105 miljoner euro. Pengarna täcker ändå inte kyrkans kostnader för begravningsväsendet och de historiska byggnaderna, som går på 160 miljoner euro per år.

Kyrkpressen ställde några frågor om nedskärningen till undervisningsminister Anders Adlercreutz, som ansvarar för kyrkliga ärenden i regeringen.

Enligt en finansieringslag från år 2015 ska kyrkan få ersättning av staten för att ansvara för en del allmänna uppgifter, som att ta hand om kulturhistoriskt värdefulla kyrkor och begravningsplatser också för dem som inte hör till kyrkan. Hur kan regeringen skära ner på den här överenskomna finansieringen?

– Bakgrunden är en skatteteknisk ändring som lett till kyrkan fått märkbart större skatteintäkter. För att kompensera för att skatteintäkterna ökat har regeringen dragit ner på den här andra ersättningen. Jag ser det principiella problemet med att de här pengarna varit öronmärkta, men de facto kommer kyrkan i framtiden att ha mer medel att tillgå, säger Anders Adlercreutz.

Det som kyrkan nu är kritisk till är att man anser att det är de som hör till kyrkan som med sina skatter betalar för begravningar för dem som inte hör till kyrkan. Ser du att här finns ett problem?

– Jag ser problemet. Det fördes diskussioner kring den här problematiken också i regeringen, men man kom nu fram till en sådan här lösning. Det finns ett strukturellt, principiellt problem, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare.

Men visst kan man säga att det är kyrkans egna skattebetalare som står för en större del av dessa allmänna kostnader nu?

– Ja, det handlar om hur skattemedel kanaliseras. När man gör så här minskar ju också statens utgifter, som ju också består av skattebetalarnas medel. Av skattebetalarna hör ändå en stor del hör till kyrkan. Man kan väl säga att kyrkans medlemmar står för en större del av utgifterna än förr, men verkligheten är lite mer komplicerad. Nu får kyrkan ändå ökade intäkter, som till en del svarar mot en sänkning av andra medel som betalas för kyrkans verksamhet. Och det är det som skapar det principiella dilemmat som jag kan hålla med om att finns.

– Vi kommer att följa upp hur de här intäkterna förverkligas. Det här baserar sig på ett antagande, sedan får vi se om det finns ett behov av att justera något.

Hur ser du på framtiden? I det långa loppet sjunker ändå kyrkans inkomster, liksom antalet medlemmar. Och kostnaderna för exempelvis begravningsväsendet kvarstår.

– Det är svårt att sia om framtiden. Men jag skulle vilja betona att det bakom det här beslutet inte fanns någon vilja att göra det svårare för kyrkan. Vi ville hitta en lösning på hur en skatteteknisk lösning som ledde till större inkomster till kyrkan skulle kunna balanseras i en situation där de offentliga utgifterna måste ses efter.

Sofia Torvalds


Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52