– Jag har inte besökt vardagsrummet förut, det var uttryckligen möjligheten att få måla som lockade mig hit, säger Carita Malmström.
Hon gissar att det var någon gång under skoltiden som hon senast målade med vattenfärg.
– En gång köpte jag faktiskt ett staffli och tänkte att nu ska jag börja måla, men inte har det blivit av.
Några minuter senare har en vacker orange fjäril tagit form på pappret. Bordsgrannen Christel Carlsson målar ett litet barn som ivrigt kryper fram över pappret.
– Att måla ger mig glädje. När jag målar kan jag koppla bort alla bekymmer, säger Carlsson.
Hon tog upp målandet på allvar som femtioåring, även om drömmarna om konstnärskap funnits med sedan ungdomen.
– Men jag förstod hur svårt det är att livnära sig som konstnär på heltid, så jag valde Hanken trots allt. Men målandet kom senare att bli min största hobby.
Måla din bön
Dagens inspiration står bildkonstnären och grafikern Pauliina Kittilä för.
– Vad behöver du uttrycka just i dag? Finns det känslor eller tankar som är svåra att forma med ord, men som kanske kunde ta form med hjälp av färg?
På bordet ligger vykort med inspirationsbilder, i bakgrunden ljuder stillsam musik. Några korta ord som inledning och sorlet tystnar för koncentrerade miner och penslar som glider fram över pappret.
– Konst kan hjälpa oss att uttrycka saker vi inte annars får fram. Vi är holistiska varelser och det kan hända att vi förlorar något på vägen ifall vi bara fokuserar på orden. Målandet kan vara ett verktyg för att stanna upp, eller kanske måla sin egen bön, säger Kittilä.
Om du målat något svårt, som till exempel en stor sorg, kan du också försöka måla ett svar till dig själv. Hur ser hoppet ut? Hur ser Guds röst ut i förhållande till sorgen?
– Jag har sett människor som kommit till nya insikter både om sig själva och sin tro genom att måla. Det har helt enkelt funnits saker som har behövt ett nytt uttryck för att kunna komma ut. Ibland målar man något man något betydelsefullt man vill spara, ibland får man genast slänga det man gjort. Båda är lika bra.
Här blir man omskött
– ”Jag kan inte måla”, det är ju det vanliga som folk brukar säga, funderar Monica Lundell, som deltar i sin andra målningsworkshop, och konstaterar att det nog går bättre i dag jämfört med första gången.
När det kommer till konstnärliga ämnen behövs det så lite, en endaste nedlåtande kommentar, för att man ska skämmas och sluta försöka.
– Eller så är det den där hemska självkritiken som kommer i vägen, varifrån den nu sedan kommer … Men alla kan måla! Så heter ju dagens workshop, och det är ett väl valt namn, säger Lundell.
Hon trivs bra i Johannes vardagsrum som bjuder på olika former av verksamhet varje tisdag.
– Alla är så vänliga, man blir väl emottagen och får genast kontakt med andra människor. Det finns någon som sköter om en här.
Johannes vardagsrum på Rönnvägen 16 i Mejlans håller öppet varje tisdag. Mer info på hemsidan.
