Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Antalet nyfödda som döps ökar i alla de svenska församlingarna i Helsingfors

Helsingfors.

Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan.

24.4.2024 kl. 17:16

När man tittar på antalet barn (under ett år gamla) som döptes år 2023, visar alla svenska församlingar i Helsingfors en uppgång jämfört med året innan. Johannes församling har ökat från 81 barndop år 2022 till 104 barndop 2023, Matteus församling från 31 till 38 och Petrus församling från 48 till 53 dop. Också gällande dop i samband med skriftskolan visar församlingarna uppgång.

– Jag tror den glädjande ökningen beror på att församlingarna gör ett bra och långsiktigt arbete på många områden. Ofta syns förändringarna i samhället först i storstäderna och församlingarna i Helsingfors har redan för flera år sedan insett att de måste jobba på ett nytt sätt för att möta den urbana medlemmen, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.


– Dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, säger Stefan Myrskog.



Under en längre tid hade man sett många tecken på att medlemmarnas attityder och inställning gentemot kyrkan förändrades, det fanns ett behov av att göra något. Det resulterade i att kyrkan 2018 –2020 genomförde ett dop- och fadderskapsprojekt.

– Sedan dess har vi jobbat mycket med tilltal, med närvaro, hur vi bemöter och lyssnar in människor, säger Myrskog.

För tillfället arbetar många församlingar enligt ett program som kallas Stigen. Meningen är att fortsätta utvecklingen av församlingarnas arbete så att man kan erbjuda både barn och unga, men också vuxna, stöd för ett liv som kristen.

– Man ska kunna komma med sin sorg, men också med sin glädje till kyrkan. Vi behöver riter både för ledsamma och glada fester. Barn är kanske det gladaste vi har och det vi vill fira i dopet.


Låter barnen välja

Ett vanligt argument när föräldrar väljer att inte låta döpa sitt barn är att man vill låta barnet självt välja vilken tro, kyrka eller andlighet hen vill ha i sitt liv. En orsak till att dopen i samband med skriftskolan ökar kan vara att denna grupp i femtonårsåldern fattar ett aktivt beslut att låta döpa och konfirmera sig.

– Vi väljer namn, språk, mat och skolor med mera för våra barns del, och alla föräldrar vill sitt barns bästa. Jag tänker att dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, en tillhörighet som bär hela livet, säger Myrskog.

Han ser också en trygghet i att ge barnet ett samfund som kan stöda genom svåra tider.

– Särskilt när tiderna känns allt osäkrare och det finns mycket ångest och illamående hos en del av befolkningen, kan kyrkan erbjuda en trygghet i livet. Dopet och tillhörigheten bär och stöder dig.

Text: NINA ÖSTERHOLM


konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15