Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

Nu väljer domkapitlet kyrkoherde i Petrus församling – så här går det till

kyrkoherdeval.

Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde.

4.4.2024 kl. 09:56

– Min första känsla och reaktion när jag såg resultatet igår kväll var oj nej, församlingen borde faktiskt få välja sin kyrkoherde. Det är trist att det gick så här, för det betyder ju att valet flyttar från församlingen till vårt bord. Det känns underligt att vi ska välja kyrkoherde till en församling, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Valet förrättades på onsdag kväll som ett indirekt val av församlingsrådet med kyrkoherde Ulrik Sandell från Grankulla svenska församling som valberedare.

Rösterna föll 6/6 för de två uppställda kandidaterna Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin.

Eftersom rösterna föll lika genomförde rådet direkt en andra valomgång. Även i den andra omgången föll rösterna lika, 6/6. Redan när Sandell tog emot uppdraget meddelade han att han inte själv kommer att rösta i valet.

– Det har jag full respekt för, säger biskopen.

Biskop Bo-Göran Åstrand säger att valet var synnerligen välförberett.

– Församlingsrådet hade gjort allt för att ta kandidaterna på pulsen, och vi har ju två mycket bra kandidater att välja emellan. Nu ska vi göra det som är vår uppgift.

Varför valde domkapitlet att ge grönt ljus när församlingsrådet anhöll om att få välja kyrkoherde, i stället för att låta alla församlingsmedlemmar rösta?

– Vi bedömer varje församling och kyrkoherdeval utgående från den lokala kontexten och tyckte att deras motiveringar var hållbara. Den bärande motiveringen var att de hade en genomtänkt plan för hur de skulle presentera kandidaterna för medlemmarna, så att olika grupper skulle bli hörda. En annan motivering var att det i en församling i storstadsmiljö – till skillnad från en församling med hög röstningsprocent i kyrkliga val – är vanligt att kyrkoherdeval genomförs på det här sättet.

Du har någon gång sagt att du som biskop gärna vill medverka till att Borgå stift får fler kvinnliga kyrkoherdar. Väger det här in när du ska rösta?

– Jag föregår inte något beslut. Vi ska fatta beslutet med tillsammans med kollegiet och se åt vilket håll vi går. Allmänt taget är jag glad över att installera kvinnor som kyrkoherdar, men varje situation bedöms för sig.

Vad händer nu?

– Det som händer nu är att domkapitelskollegiet för en allmän inofficiell diskussion vid april månads sammanträde. Då vill jag höra vad domkapitlets medlemmar tänker. Ska vi höra kandidaterna, ska vi ta del av nytt material? Eftersom frågan nu är på vårt bord ska vi naturligtvis göra ett ordentligt jobb. Jag hoppas att vi kan fatta beslutet vid vårt möte senast i maj.

Domkapitlets notarie Linus Stråhlman säger att det är kyrkoordningen som stadgar om hur man ska gå tillväga i den här situationen.

– Det är kyrkoordningen som avgör att domkapitlet fattar beslutet om det blir oavgjort i församlingsrådet.

De som röstar är domkapitlets kollegium: biskopen är ordförande, medlemmar är domprosten Mats Lindgård, lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson, stiftsdekanen Mia Anderssén-Löf, prästassessorerna Monica Heikel-Nyberg och Stina Lindgård samt lekmannamedlemmen Magnus Engblom.

Med sju medlemmar kan röstningen inte sluta oavgjort.

Hur röstar man i domkapitlet?

– Valet verkställs genom sluten omröstning, om det inte bestäms annorlunda. Så står det i domkapitlets arbetsordning. Vid lika röstetal avgör lotten, säger Linus Stråhlman.

Sofia Torvalds


kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11